Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jenmäle (Adolf Noreen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Noreen: Jenmäle.
ledes endast är fråga om att flytta en punkt. Men nu har W.
uttryckligen betonat., att hdskr. har hiortun en. Hvat, ock då blir
saken vida betänkligare för res. För övrigt är det ett djärvt tal,
då res. för att kamma ifrån fornnorskans obestämda pluraler på
-un påstår, att vi ha att jöra med en artikulerad farm även i en
sådan fras som (Horn. 102, 22) Hvcerr er øyrun hofir, þa høyri.
Att vír för vér "rimeligvis er en norsk dialektudtale", vet
jag mig aldrig hava bestritt. Tvärtom är det högst sannolikt, på
grund av att vi(r) ju är fornsvenskans farm för vér.
"Sfcamcta hörer aldeles icke til skemma, men til skämma",
heter det. Förra delen av påståendet uttrycker ju även min
mening, äftersom jag yttrat: "skamcta, das einen inf. *sJcemia
voraussetzen dürfte". Att föra fårmen till skämma är däremot en
elementär blunder, då ju detta värbs pret. faktiskt heter ock måste
heta skammaSa. För min del är jag numera mast benägen att för
sJcamCta postulera en inf. *skama med samma böjning som t. e.
sama (: samSa) ock etymolågiskt idäntisk med got. shaman (sik).
Om "berettigelsen av at skrive Vølundr" må res. disputera
med Symons, som i Pauls Grundriss II, 61 anfört mycket
tänkvärda grunder för sin åsikt, ehuru res. icke tycks ha tagit reda på
dessa, äftersom han anser sig behöva försvara det nyisl. uttalet
VÖlundr, som av Symons’ uppfattning ingalunda antastas.
S. 878: "Hrisar er masc., icke fem." Motsatsen uppjes av
Fritzner, som säger, att fårmen uppträder "kun som Feminin"; ock
Wad stein har för mig påpekat flera ställen i Dipl. Norv. (t. e.
I, 322 ock I, 332 två gånger), där ordet har sådan böjning.
"Hyll böjes aldrig som kerling; det hedder hallir i plur."
Att pl. även känn heta hallar - att den åftast heter hallir, har
jag aldrig förnekat -, uppjes av Wimmer (§ 33, 3, b ock anm. 1).
Egilsson anför två eks. på pl. hallar, av vilka dåck åtminstone det
ena är oriktigt.
Att mitt uttryck "etwas später" skall vara "vildledende" i
fråga om farmer, som uppträda "først temmelig sent, nemlig ikke
för end i 12. årh."(!), är obegripligt.
Av hänsyn till tid ock utrymme måste jag avbryta
mönstringen av res:s anmärkningar, ehuru även de återstående - med
högst få undantag - kunna j öras till föremål för befogade
möt-anmärkningar. Men det redan anförda torde vara fullt tillräckligt för
att ådagalägga, det res:s påståenden i allmännhet antingen äro lätt
vederlagda äller ock röra högst diskutabla frågor, om vilka intet
omdöme är mindre på sin plats än res:s "der er ingen tvivl om" o. d.
Jag känn emellertid icke sluta utan att, till den kraft ock
värkan det hava känn, uttala mitt livliga beklagande av, att en så
ytterst flitig ock i flere avseenden förtjänt täkstutjivare, som res.
är, skall i fråga om uppfattningen av den gramattiska betydelsen
av handskrifternas ortografi stå på en äfter min mening så
antikverad ståndpunkt. Hans ringaktning för bokstävernas valör gar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
