- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tionde Bandet. Ny följd. Sjätte Bandet. 1894 /
184

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smörgås (Es. Tegnér)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

184 Tegner: Smörgås.

"Den en skald vill rätt förstå
bör till skaldens hembygd gå"

säger Göthe. Satsen har sin tillämpning också inom filologien.
För att rätt förstå det numera ganska prosaiska, men till sitt
ursprung dock rätt poetiska ordet smörgås måste filologen,
som jag tror, nedlåta sig till ett besök i mjölkkammaren.

Öfver hela Norden synes det lia varit plägsed, att en
lyckad kärning skulle efterföljas af en undfägnad med
"kärn-gåsar", beredda af ännu osaltadt smör. Vid sidan af Wasenii
uppgift om bruket i Norrland kunna ställas de likartade
meddelanden om Kjærnebryge^ Kjærnemelmad, Rjcernestumpe,
som H. F. Feilberg lämnar i Dansk Bondeliv (1889) s. 120.
Man inser då, att husets barn måst vara särskildt intresserade
åskådare af kärningsproceduren; äfven deras uppfattningssätt
har alltså lätt kunnat spela en roll i de språkliga
skapelseakter, som försiggått invid smörkärnan.

Vid kärningen samlar sig smöret till små klumpar, som
efter hand växa till storleken af en valnöt eller däröfver.
Dessa flyta upp på kärnmjölken och simma omkring på dess
yta. För barnens fantasi - och hvarför icke äfven för stort
folks? - bör det ha legat nära till hands, att i de
kringsimmande små klumparna se lefvande varelser: små gula
gåsungar eller fullväxta hvita gäss.

Säkert är, att likartade metaforer äro vanliga i alla
språk. Det filologiska band, som sammanknyter
fransmännens canard "anka" med canc "båt", är af fullt analog natur,
låt vara att det här är det liflösa som gifvit namn åt det
lefvande, ej tvärtom. Själfva ordet gås nyttjas i förbindelsen
"hvita gäss" som beteckning af skummet på aflägsna
hafs-vågor - detta ej blott i Sverge, utan ock i Danmark och
Tyskland. Det allbekanta ungdomsnöje, som består i att låta
en flat sten återstudsa mot vattenytan, namnes i England to
make (eller to play at) duck and drake. Hos oss bär samma
lek det delvis liknande namnet kasta smörgås; men egen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:19:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1894/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free