Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smörgås (Es. Tegnér)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186 Tegnér: Smörgås.
gjorts just af dylika, direkt ur kärnan upphämtade, feta små
Under förutsättning att den här försökta tydningen af
ordet smörgås är riktig, bör ordet, så länge den däri
inneburna bilden ännu stod klar för medvetandet, ha egt
pluralformen smörgäss. Denna form finnes också verkligen i äldre
tider, t. ex. i Grubbs Penu proverbiale (1677), där s. 558
ett ordspråk anföres, som lyder: Mång Barn och lijten Maat
giör tunna smörgiäs. Nu säger man efter mera regelbundna
språkanalogier smårgåsar, och ofvan anförda citat visa, att
man hade denna form redan på Serenii och Wasenii tid.
En brödskifva med flott eller honung på kallas i våra
dagar stundom en flottgås, en honungsgås. Dessa ord äro
naturligtvis sekundära efterbildningar af smörgås. Redan hos
Wasenius möter oss en dylik andrahands-bildning i flötgås.
Ordets första del flötor är en i den äldre svenskan vanlig
benämning på grädde, gräddklimpar, motsvarande danskans
Flöde. I flötgåsen ingick dock, som det tyckes, icke brödet.
Wasenius skrifver s. 120: "Nar kärningen gar för sig, och
Flötorna blifwa så tiocka at kärnstafwen kan stå alena midt
uti kärnaii, brukas thet ock nästan öfwer alt at gifwa . .
något hwar, som tilstädes äro, theraf, hwilket ta kallas
Flötgås . . hwilken ätes antingen som hon är, eller uppå
Sötmjölk eller ock uppå kärnmjölk, som alla äro kosteliga
rätter".
Det torde icke vara ur vägen att här omnämna ett, efter
hvad jag tror, ingenstädes förut antecknadt uttryck, som, utan
att ega något historiskt sammanhang med ordet smörgås, i sin
bildning företer en anmärkningsvärd likhet därmed. I Skåne,
där ordet smörgås ej nyttjas af folket - man säger i stället,
liksom fordom i Danmark, smörmad - förekommer i skilda
bygder ordet ällingar som beteckning af små brödbitar,
hvardera med sitt stycke sofvel på. Dylika bitar, uppställda i
en flock på bordet, brukas till att undfägna och på samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
