- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tionde Bandet. Ny följd. Sjätte Bandet. 1894 /
215

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmälan av «Udvalg af Oldnordiske Skjaldekvad med anmærkninger ved Konráð Gíslason» (Theodor Hjelmqvist)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hjelmqvist: Anmälan. 215

Hos Sigvatr påträffas (Sk., v. 26)

siklengr ßrom mikla,
hos Einarr Skúlason (0. N., Geisli 39, 2)

pftlings riks af sliku, men (36, 1)

mildings Jießr haldin.

Om jag på grund af de anförda exemplen, hvilkas antal helt
säkert skulle kunna ökas, ej kan anse, att versen

soknstrips fyrrom ripa (Sk., Sigvatr Þorþar son, v. 278)
är fullkomligt otänkbar på grund af metriska skäl, måste det
likväl fasthålla«, att man vid textändringar bör akta sig att
gifva en vers, hvars form snarast skulle vittna om en lapsus hos
skalden. *)

Jag tror därföre icke, att Gíslason träffat det riktiga, då han
(s. 146) föreslår att i stället för

Gunnlaugr mect hjör þunnum (Þorþr Kolbeins son, v. 4)
läsa

Gunnlaugr rayre punno.

I sammanhang härmed må nämnas, att Gíslason (Sk., s, 111)
föreslår att i stället för

Grams daufti brå gleffi (C. N., Hallfreds Erfidrápa 25, 5)2)
läsa

Grams brå gepe daupe.

Emellertid blir ändringen osäker, emedan det är ytterst ovanligt,
att en verbalform sådan som brå uppbär den biton, som betingar
följande stafvelses förkortning 3).

Af liknande anledning måste jag draga i tvifvelsmål en
emen-dation, som härrör från H. Pridriksson (Sk., s. 155).

Sk., Björn Hitdælakappe, v. 2 lyder:

svinn at kviar innan.

Här är svinn at gissning af den nämnde forskaren för
handskrifternas sannat (Boer, s. 27). Man kan dock ej antaga, att det
obetonade infinitivmärket at haft en så märkbar accent, att följande
höjning kunnat förkortas 4).

Då at ej är nödvändigt (det verb, som styr den infinitiv,
hvartill det hör, är bictja), föreslår jag att i stället för svinn at läsa svinneyg

1) Å andra sidan kan det ju tänkas, att en vers blifvit ändrad af en
afskrifvare, emedan dess form afvek från den vanliga. Dock måste
synnerligen starka skäl framdragas, om något dylikt skall kunna antagas.

2) Emenderadt af Wisén, C. N. I, s. 137, genom att insätta gæfti för
gleþe; jfr dock C. N. II, s. 349.

3) "Verba finita an zweiter stelle des verses bringen keine Verkürzung
der folgenden hebung zu wege" (Sievers, Altgermanische Metrik, s. 102). En
sådan vers som

ek fo ena priftju
(C. N., Eekstefja 35. 2) står väl tämligen isolerad.

4) "Proklitische Wörter . . . können dagegen, der natürlichen
wortbin-dung halber, einen nachton nicht empfangen, also auch nicht Verkürzung der
hebung bewirken" (Sie ver s, Altgermanische Metrik, s. 102).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:19:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1894/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free