Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar till läran om u-omljudet (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314 Kock: Ef-omljudet.
år 1325 omtalas såsom liggande i Eneby socken, grannsocknen till
Kvillinge. Då nämligen enligt honom i Eneby nu icke finnes något
om Tranunæs påminnande namn, "förhåller sig saken nog så"
(menar han), "att Tronas vid en i senare tid företagen
sockenregle-ring förts över till Kvillinge från Eneby socken". Härför anför W.
för övrigt intet stöd.
Jag tror mig icke framställa en obillig anmärkning, när jag
säger att man. ej har skäl ens upptaga detta Tronas till diskussion,
innan det blivit visat, att en dylik sockenreglering i nyare tid
värkligen blivit företagen. Men även om det framdeles skulle
ådagaläggas, att fsv. Tranunæs (1325) är samma ort som nysv.
Tronas^ så bevisar detta dock intet för W:s mening. Ty hvarför
heter det i så fall år 1325 Tranunæs (ej *Trgnunæs)? W. antar
naturligtvis, att w-omljudets inträdande är mycket äldre än denna
tid, och han borde alltså år 1325 ha havt *Trpnunæs. Tydligen
är det vågat att för att lösa denna motsägelse antaga, att den
moderna formen Tronas skulle vara den urgamla ljudlagsenliga,
men den 500 år tidigare brukliga formen skulle bero på relativt
sen analogi. Och så mycket mera, som en folketymologisk
ombildning av Tranunæs, ^Tranas till Tronas t. ex. genom påvärkan
av fsv., nysv. dial. tro "skäppa" (eller av ett till no. trøn
"malke-plads" svarande ord) är lätt att förstå.
Namnet Tranumosi : Tronemosse anser W. "icke längre för ett
mindre säkert exempel" (såsom ännu i Horn. Ij. 152). Det torde
dock hava varit försiktigare, om han stannat vid sin tidigare åsikt
beträffande ordets vittnesgillhet. Tronemosse ligger på Dal. Men
landskapet Dal är som bekant långt avlägset från de bygder, där
det fsv. (och nysv.) riksspråket utvecklats (Stockholmstrakten).
För ljudutvecklingarna i rspr. saknar Tranumosi : Tronemosse
således all betydelse. Men det kan icke ens anföras som stöd för
ljudutvecklingen i Dalslandsmålet. Denna mosse utgjorde nämligen
under medeltiden en del av själva gränsen mellan Sverge och det
då norska Bohuslän. Det är således mycket möjligt att, i fall
Tronemosse vore att fatta som äldre *Trpnumosi, denna form av
namnet införts till Dal från den norska gränsprovinsen Bohuslän,
och detta vore så mycket antagligare, i fall den av W. i7-omlj. 15
lemnade och från Munch hämtade notisen är korrekt, att den blott
15 kilometer från Tronemosse i Bohuslän belägna orten Trollgel
fordom hetat Trpnugil. Om Trpnugil utgör den i Bohuslän
ljudlagsenligt utvecklade formen och icke blott är en norsk
riksspråks-form eller möjligen en av Munch "normaliserad" form, så har i det
norska Bohuslän även det yngre tø-omljudet värkats, och den
bohuslänska formen för Tranumosi bör hava varit *Trpnumosi.
Men formen Tronemosse torde böra förklaras på ett änna
enklare sätt. Enligt Lignell: Beskrifning öfver grefskapet Dal I,
18 ligger Tronemosse i Frendefors socken. I samma socken ligger
omedelbart intill Tronemosse ett hemman Tromhöljen, fordom enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
