Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar till läran om u-omljudet (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316 Kock: CT-omljudet.
laudhuby skall återgiva uttalet *lpdhuby. Från handskrifter,
avfattade på fsv., har intet exempel på au som representant för p
uppvisats (Aughmund- etc. äro alldeles icke likställiga med laudhu-, se ovan
s. 300),, och på ett av W. en gång påvisat latiniserat Atduants kan
föga byggas.
Jag tror därför, att min i t/-ornlj. 16 yttrade misstanke, att
laudhuby kan vara skrivfel för ladhuby, framkallat av följande u,
är fullt berättigad, och så mycket mera, som man ofta har laþu i
fsv. lapugarper, ladugårdskarl, laþulas, och som i fråga varande
ort i Sv. dipl. III, 251 skrives ladhuby.
Enligt W. t/-omlj. 9 skulle omljud föreligga i det nysv.
ortnamnet Rusätter (i Närike), som 1401 skrevs Rakusætir, och han
jämför härmed två ortnamn Rukulunda och RuJcothorp. Hvad detta
Baku-, Ruku- skall betyda, upplyser ej W.
Emot Rusätter’s beviskraft kan först anföras detsamma som
mot det nyss diskuterade östgötska Tronas. Om där skulle
föreligga omljud i Rusätter, borde orten redan år 1401 hava skrivits
*Rokus täter (ej Rakusæter). Men vidare lar oss just det av W.
anförda RukuUmda, att Rusätter icke kan vara en Ijudlagsenlig
utveckling av *R$kusæter, *Riikusæter. Rukulunda (Ekebyborna
socken, Östergötl.) heter nämligen nu Råcklunda. På liknande sätt
heter fsv. Ruklunda (Odensvi socken, Västmanl.) nu RåcMunda
(båda uppgifterna från Sv. riksarkivets pergamentsbref). Då båda
dessa ortnamn ha kvar jfc, är det sannolikt, att i Rusätter k icke
förlorats på ljudlagsenligt sätt, och man har då allt skäl misstänka,,
att ej häller dess u beror på Ijudlagsenlig utveckling. Då ingen
tillfredsställande monografi över Närikes folkspråk föreligger, är
det vanskligt att säkert avgöra, med hvilket ord RaJcusæter :
Ett-sätter associerats. Emellertid har man i nysv. bygdemål ru
"fjällslätt, en slätt på bergen eller i fördjupningarna dem emellan" (i
Jämtland, Rietz). I Sv. diplomatarium V, 693 (år 1347) omtalas
dessutom en äng rwdhw ("cum uno prato dicto rwdhw que . . ."),
som enligt registret låg i Närike. Då nu i Rakusæter : Rusätter
ingår det dialektiska säter "fäbodställe, skogsäng"1) (Rietz), så
kan Rusätter ha påvärkats av r u eller av rudha "upprödd äng". För
övrigt har man i olika trakter av vårt land ortnamnet Rus(s)torp, och
även i Örebro län ligger ett Rustorp. Jag ser därför intet hinder
för att det moderna Rusätter kunnat påvärkas av ett dylikt namn.
W. åberopar utan skäl som stöd för sin uppfattning av
Rusätter namnen Rukulunda, Rukothorp. Han anför intet, som på
ringaste sätt gör troligt, att dessa namn någonsin havt a i första
stavelsen. För denna undersökning är således namnens
etymologiska utredning egentligen obehövlig. Det må dock nämnas, att
redan Falkman: Ortnamnen i Skåne s. 83 sammanställt det
forn-skånska RuJcothorp nu Rugerup (det synes vara samma ort som W.
åsyftar) med da. dial. rue, d. v. s. det sv. och no. ruka, som enligt
4) Spärrat av mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
