Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar till läran om u-omljudet (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324 Kock: U-omljudet.
Jag lemnar oavgjort, huruvida utvecklingen tränu > trænu
försiggått fore eller efter den tid, då Jcanno i målet blev "känn.
Men det synes mig vara givet, att utvecklingen tränu > trænu är
en företeelse, delvis besläktad med den i många bygdomål i norra
Sverge och i Norge försiggångna s. k. tilljämningen. Denna består
som bekant däri, att i kortstaviga ord rotvokalen och den i nästa
stavelse följande ändelsevokalen likdanas. Så har man t. ex. i
Härjedalen sugu "saga" (jmf. fsv. saghu, obliPkasus av sägha), ludu
"lada" etc.j lava "leva" (jmf. fsv. fáwa etc.). Jmf. t. ex.
sammanställningarna hos Lundell anf. arb. s. 138. Den i vissa fsv. skrifter
brukliga växlingen nom. kona : obl. kasus kunu, hola :hu!u etc. står
ock i ett visst sammanhang med denna de nysv. målens tilljämning
(Kock i Tidskr. f. filol. N. E. VIII, 295 f.; Arkiv N. F. II, 14 f.).
Liksom dessa likdaningar i ord med kort rotstavelse
sammanhänga med ordens akcentuering med stark levis på ultima, så står
den partiella likdaningen i Degerforsmålets tränu ;> trænu etc. i
samband med samma akcentuering. Härför talar måhända även, att
Degerforsmålet har dal salu "till salu" med enstavighets-akc. och
a (icke æ) i salu. Den partiella, likdaningen i dessa kortstaviga
ord kan ytterligare jämföras med den partiella likdaningen i de
kortstaviga fis v. kiøti :> ~kyti etc. (dat. sg. av kiøt; Kock i Arkiv
N. F. II, 15 f.). Liksom i det kortstaviga kitfti ;> kyti ett slags
i-omljud i relativt sen tid inträtt, så visar tränu >> trænu ett slags
i relativt sen tid värkat ^-omljud i kortstaviga ord. Jag tillåter
mig att för denna ljudutveckling föreslå namnet tilljämning s-omljud.
I fråga varande ljudlag återfinnes i Burträsk i Västerbotten,
i Delsbo i Hälsingland (J. V. Lindgren: Burträskmålets grammatik
i Sv. landsm. XII, nr l s. 57, 161 noten 2), i Pedersöre och Purmo
i Österbotten (Vendell: Pedersöre-Purmo-målet s. 45 f.)»
Emellertid visa åtskilliga finländskt-estsvenska mål i de här
avhandlade orden ä i st. f. æ (ladu för lædu etc.). Så förekomma
i Pedersöre-Purmo-målet jämte hvarandra lædu "lada", hæJcu "haka",
trænu "trana" etc. samt ladu, Mku, tränu etc. (Vendell: anf. arb.
s. 37). I andra mål brukas i dylika ord blott ä (ej æ). Detta är
fallet t. ex. i målet i Gamla Karleby (i närheten av Pedersöre;
Hagfors i Sv. landsm. XII nr 2 s. 27) och i Kökarsmålet, talat i
åländska skärgården (Karsten ib. XII nr 3 s. 55). Även i en
mängd andra bygdemål i Finland och Estland finner man ord med
ä-ljud i denna ställning: ladu, tränu etc.; se de hos Vendell: anf.
arb. s. 38 uppräknade bygdemålsbeskrivningarna.
Dialektfbrskare, som speciellt undersökt nordsvenska eller
finländska mål, anse, att detta ä är en ljudlagsenlig utveckling av æ
i lædu etc.; av denna åsikt är den framstående dialekt for skar en J.
V. Lindgren (Finsk Tidskrift XXXIII, 62). Det är troligt att
denna åsikt är riktig 1).
*) Jag lemnar oavgjort, huruvida möjligen w-omljud inträtt i
norr-^dska och finländska mål även i långa stavelser, som efterföljdes av en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
