Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar till läran om u-omljudet (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: U-omljudet. 327
ord på -sum som bekant formellt sammansatta med semifortis på
denna avledningsändelse, och ännu i dag uttalas i svenskan tacksam,
tacksamma etc. normalt med semifortis på -sam. Men man kan
dock även få höra tacksamma uttalas som ett formellt enkelt ord
utan semifortis och med levis på ultima. Orden på -sam hålla
alltså på att övergå från att vara formellt sammansatta till att
bli formellt enkla. Denna utveckling har redan genomförts i en
mängd ord; jag påminner t. ex. om ord på fsv. -Uker : nysv. -lig:
fsv. JciøtUJcir med semifortis på andra stavelsen: nysv. Jcöttslfye
med levis på ultima etc. Jmf. över dessa frågor Sv. akcent II,
179 ff. Ja, den en gång med semifortis akcentuerade stavelsen
har, sedan denna akcent först övergått till infortis, stundom
alldeles förlorat sin vokal; jmf. isl. vergld : fsv. vceruld : væréld : nysv.
värld (vokalförlusten torde urspr, ha inträtt i trestaviga former).
Under dessa förhållanden kan nian vara övertygad om, att *),
i fall ett ord i de nynord. språken uttalas som formellt
sammansatt (med semifortis på senare kompositionsleden), detta är ett
gammalt uttal.
Då är frågan: har man i de nynord. språken ord ined dylikt
uttal och med omljud, värkat av kvarstående u, w? I fall sådana
ord finnas, så är tvistepunkten avgjord. Svenska rspr. kan
naturligtvis icke giva oss några dylika exempel, eftersom kvarstående
Hy w i detta språk icke värka enkelt omljud i fortisstavelse.
Nyisländskan har däremot åtskilliga sådana ord. Jag anför
några:
Rögnvaldur med dat. Rognvaldi. Detta ord har (t. ex. i dat.
Rognvaldi) semifortis på andra stavelsen med en exspirationsstyrka
lika stark som den, som tillkommer t. ex. andra stavelsen av det
sammansatta nyisl. einváldi, dat. sg. av einvald. Att w i
Rogn-valdur (Rpgnvaldr) värkat omljud, betvivlar naturligvis ingen; jmf.
fsv. Eagnvalder utan omljud.
Ögvaldur (dat. Ögvaldi} har samma akcentuering som
Rogn-valdur.
Ögmundur. Andra stavelsen i t. ex. dat. Ögmundi har en lika
stark semifortis som andra stavelsen av det sammansatta half
stundar (gen. av half stund). Att andra stavelsens u värkat omljudet,
visar fsv. Aghmunder.
öndvegi med lika stark semifortis på andra stavelsen som t. ex.
þjoåvegi (dat. av þjóðvegr}.
ondverSur (adj.) med lika stark semifortis på andra stavelsen
som t. ex. subst. dagveråur. Jämförelsen med isl. andfang, anddyri
etc. visar otvetydigt, att det är w som värkat omljudet i gndvcgi
(Öndvegi)j QndverStr (öndverctiw).
öfund. Att detta ord har semifortis på andra stavelsen i nyislv
har framhållits redan i min skrift ?7-omlj. s. 27. Däremot finnes intet
*) Med avräknande av alldeles enstaka undantagsfall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
