- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tionde Bandet. Ny följd. Sjätte Bandet. 1894 /
335

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar till läran om u-omljudet (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: CT-omljudet. 835

Om denna härledning är riktig och orrosta således urspr,
sammansatt, kunde utvecklingen ha varit *orrastu > *orrpstu > orrosto med
fortis på antepenultima. I så fall skulle (B och i i orcestur, oristu
möjligen utgöra ytterligare försvagning av o (u), sedan ordet
övergått till enkelt ord (jmf. fsv. vceruld : vær ild). Emellertid är denna
härledning av orrosta osäker; orrosta : orista kan hava samma
av-ledningsändelse som fsv. picenosta : þiænista, och urustu kan hava
bevarat det germ. o såsom o (u) framför följande u (Söderberg:
J7-omlj. 62 noten).

På runstenar förekommer en och annan gång som bekant
fauþur, angivande uttalet f Q dur. Denna form kunde möjligen ha
uppstått i sådana komposita som ålder-, iarna-, døpe-, faþur-,
folster-, for-, foster-, gup-, Jcænne-, mat-, mopor-, sJcripta-,
stiup-faþir. Emellertid kan fauþur även förklaras genom inflytande från
det stundom mötande runristade fauþr, d. v. s. fQpr, motsvarande
isl. fppr i válfQpr etc. med äldre ^-omljud (Söderberg: [7-omlj.
102 noten).

Dialektiskt förekommer i ortnamn under medeltiden ändelsen
-stom av äldre -staþum. Så läser man t. ex. i Sv. Dipl»-N. S. I
nr 12 (år 1401, från Sörmland) i Kcetilstom, i Waparstom, i
Hce-sastom, i Smiddhastom men af Stenstadhom; i Sv. dipl. N". S. I
nr 56 (år 1401, från Sörmland) i Kcet(t)ilstom flera ggr., i
Waparstom (bis), i Helastom (bis), i Hcemastom men af Stenstadhum. Att
de anförda Kcetilstom, Hcesastom uppstått av ortnamn på -stapum}
bekräftas t. ex. av sådana östgötska ortnamn som Kætilstadha,
Hcesestada* I de anförda sörmländska diplomen är regeln den, att
namn på -staþum med första kompositionsleden tvåstavig ha givit
-stom, under det att dylika namn med första kompositionsleden
enstavig kvarstå oförändrade 1). Hos Styffe: Bidrag till
Skandinaviens hist. finner man Kolastom (11/187), Windestom (s. 188), båda
i en räfstetingsdom, daterad Uppsala 1409; Darrastom
(Västmanland, 2, 75). I Sv. dipl. N. S. II, 339 möter i ett diplom från
Uppland Skirmistom, Goristom, SJccellistom, Hélgistom, Kodlistom.
Många andra exempel kunde anföras.

Har nu t. ex. Kcetilstom uppstått av *Kætilstp(þu)m)
eftersom man väntar, att i -staþum snarare senare än förra stavelsens
vokal förloras? Det är möjligt men knappast troligt. Om så varit,
skulle motsatsen * Kcetilstapum ;> *KætilstQpum (> Kcetilstom) och
Stenstadhum kunna så förklaras, att det förra ordet hade fortis på
första, det senare på andra kompositionsleden, liksom i det yngre
rspr. det är vanligare, att komposita låta fortis hvila på senare
kompositionsleden, när den förra är enstavig, än när den är
tvåstavig (Kock: Svensk akcent II, 236).

Emellertid finner man redan i runinskrifter ortnamn på -stam
av äldre -staþum. Så t. ex. i Uppland baristam (Ant. Tidskr. X,

1) Mindre ofta möta fsv. ortnamn på -stum med första
kompositions-leden enstavig, t. ex. in græpstum, in hørstum (Sv. dipl. IV, 348).

ARKIV FÖE KOBDISK FILOLOGI X, NY FÖLJD VI. 24

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:19:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1894/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free