Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar till läran om u-omljudet (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: CT-omljudet. - 351
Några östnord, exempel på ord med omljud, värkat av
förlorat w, må anföras. Fsv. da. ørn (isl. QTH <: *arnuR), fsv. børJcer
(isl. Iprkr}, møl (id. mglr], bolJcer (isl. opfør), fd. 6oZa nysv. ðøZZ (isl.
bøllr), (gräs)wåll (isl. vpZfr), nysv. tutt (isl. j&fJ#r) - fsv. fd. sg.
barn pl. førrø (isl. pl. lprn<:*barnu}, fd. #ørrø (isl. pl. gprri), nysv.
hånd-sol (isl. pl. handspl), fd. ?ø#A (isl. Zp#) - fsv. røsí (isl. røst<z
*rastu\>. &.,ørk (isl. pr*), tør/ (isl. j&pr/), da. -jøfZ ’rem’ (isl. $), fd.
OZø/ (isl. O/il/), fsv. væruld (isl. verpld), Gunnur (isl. Gunnvpr) -
fsv. fd. ø? ’cerevisia’ (isl. p? <: *ato) - fsv. fd. hon, hún, høn (isl.
hón). Om behandlingen av p framför olika konsonanter se Kock i
Arkiv-N. F. I, 95 fif.
Efter denna tid ha de nordiska språken gått olika vägar,
hvad det enkla fø-omljudets inträdande vidkommer.
Enkelt omljud har i fortisstavelser inträtt framför kvarstående
u på Island och åtminstone i vissa trakter av Norge, men däremot
icke i de östnord, riksspråken.
Till frågans belysning erinrar jag blott om några få östnord.
exempel, merendels hämtade från fsv.
Oblik kasus i sg. samt pl. av fem. rø-stammar: isl. gptu, gptur
men fsv. gatu, nysv. gator, gatufred etc.; isl. spgu spgur men fsv.
saghu saghur, nysv. sagor, sagotid etc.; isl. sglu splur men fsv.
salu, nysv. alltjämt till salu såsom en isolerad förrn, även salubod
etc. (nom. sala användes ej längre); isl. hprjpu, hprpur men fsv.
harpo1), nysv. harpor, harpoleJcare etc. etc. Jag erinrar särskilt
om sådana ord som de nysv. närvaro, frånvaro, samvaro etc.,
ortnamnet Falun (fsv. fala "slätt"), där den oblika kasus blivit den
segrande, samt om sådana fsv. komposita som FaluJcøpunger,
Falu-JcøpungssJcæppa, FalobæJcJcen. Om kvarstående u värkat omljud, så
är det uppenbart, att man borde havt omljud i dylika ord.
Ord på -ul (-ol): isl. hpJcull men fsv. haJcul, isl. stppull men
ä. nysv. stapul; isl. Qngull men fsv. Angulstadha etc. etc.
Ord på -ur: isl. mpsurr men sv. masur.
Isl. gllungis : fsv. allungis.
Ord på -und: isl. hprund men fsv. harund. - Även isl. Qnundr
men fsv. Anunder.
Ord på -óttr: isl. sJcgllóttr men fsv. sJcallotter etc.
Ord på -ugr: isl. pfugr men fsv. awugher nysv. avog; isl.
stø-þugr men fsv. staþugher nysv. stadig etc.
Obs. även sådana stelnade böjningsformer som nysv. lagom
(dat. pl.; isl. Ipgum), i handom (dat. pl.; isl. hpndum).
Komposita: isl. gfund men fsv. afund, ä. da. affwund; isl.
Qg-mundr men fsv. (normalt) Aghmunder; isl. Splmundr men fd.
Sal-mund; fsv. Adhmund, Almund, Farmund; isl. Qrnolfr men fsv. Arn-
*) Eftersom W. [/"-omlj. 34 säger, att fsv. hade blott helt få dylika
långstaviga ord med å, och att han erinrar sig blott aska, gänga, maska,
påminner jag om fasta, kanna, halwa, vårta, langa, taska, hampa, lampa,
oamba, flaska, amma etc.
ARKIV FÖR NOBDISK PILOLOGI X, NY FÖLJD VI. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
