- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Elfte Bandet. Ny följd. Sjunde Bandet. 1895 /
69

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Wadstein: Tolkning av dikter. 69

Fris, hcvrpo. Den senare formen anser jag återgå på ett
har/Oj i det att Frisrs skrivare läst j (anglosaxisk /-typ) som
p ock i följd därav fattat ordet som oblik form av harpa,
varför han ock i stället för första stavelsens o insatt sin typ
för p, nämligen w. hur/u ock horfo utgöra oblika
kasusformer av resp. hur/a, horfa, ett par ord, som återfinnas i
sv. dial. under formen hurva, horva. Dessa senare betyda
"inhägning", en betydelse, som emellertid icke passar på det
här behandlade stället i Ynglingatal. En här förträffligt
passande betydelse visar däremot de no. med nämda ord
besläktade korve, hverva "Vidie-Ring", egentligen "det vridna,
snodda". De olika betydelserna hos de här behandlade orden
belysas av isl. hor/a "vende", htcerfa "vende sig, dreie sig
omkring, bmgive noget med en Gjenstand saaledes, at det
bliver indesluttet deri, er omringet deraP. hur/u (horfo)
sleipner (det senare ordet är här appellativum ock bör därför
skrivas med liten begynnelsebokstav) tolkar jag alltså som
"(vidje)-ringens, -repets häst", en omskrivning för "galge",
som synes mig ursprungligare än hgrva sleipner, ock som
därför sannolikt varit den, som använts av den, som diktat
Ynglingatal. Mot den senare läsartens ursprunglighet talar
särskilt, att vid den tid, varom här är fråga rep av lin
måste ha varit alltför värdefulla för att de skulle ha
använts till galgar.

Strof 32.
Första hälften av denna strof lyder enligt den gängse
uppfattningen på följande sätt:

Ok vi& aur

Æger hiarna

bragnengs burs

of blandenn varfr.
Vad först uttrycket Æger hiarna angår, som man tolkat
såsom "liquor cerebri", så befinnes det vid närmare
granskning icke vara stött av en enda handskrift. De flesta hand-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:20:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1895/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free