- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Elfte Bandet. Ny följd. Sjunde Bandet. 1895 /
71

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Wadstein: Tolkning av dikter.

71

det ursprungliga Jiär. dagsœ’11 betyder naturligtvis "dag-säll",
¾om hävt sälla, lyckliga dagar". Framhävandet av Adils’
forna lycka passar ju bra såsom en motsättning till hans
här skildrade olyckliga slut.

Strof 33.
Här är uttrycket lokins lifs ännu icke tillfredsställande
tolkat. Det förekommer i följande sammanhang:

Veitk Eysteins

enda folgenn

lokens lifs

á Lofunde.
Den gängse uppfattningen av detta ställe är den, att
lokens Vtfs hör samman med enda. Livet skulle, menar man,
ha betraktats under bilden av en tråd; livstrådens slutända,
döden, skulle ha uttryckts genom enda lokens lifs "det
slutade livets ända"; i analogi härmed skulle födelsen ha kunnat
uttryckas med ende byria&s lifs (se Gislason, Aarbeger
1881 s. 235). Med denna tolkning skulle emellertid, synes
det mig, skalden här ha använt ett minst sagt högst oklart
uttryckssätt. För att göra densamma trolig borde åtminstone
ha påvisats, att även det förutsatta analoga uttrycket för
födelse värkligen förekommit. Visserligen andrager Eg i Is
-son till belysning av nämda förklaring ett ställe i en annan
dikt (som nog givit honom uppränningen till densamma)
näml. Helg. Hund. I. 4, där det om nornorna heter: pœ’r
austr ok vestr enda f$lo7 ock där enda värkligen har
avseende på livstrådens ändar. Men härvid är att beakta,
att detta uttryckligen angives i Helg. (jfr grlogp^tto i föreg.
strof), varemot i Ynglingatal ingen motsvarande upplysning
om enda är att finna. Att föreställningen om livet under
bilden av en tråd skulle varit så allmän, att skalden skulle
tilltrott sig, att utan vidare efter lifs underförstå ett páttar
1. dyl., synes icke antagligt, enda lokens lifs kan icke
betyda annat än "det ändade livets slut", men bortsett från den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:20:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1895/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free