Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wadstein: Tolkning av dikter. 73
med hänsyn till formen kunde passa. Här såsom ofta
behöver man endast närmare granska det diskuterade stället i
de olika handskrifterna för att finna den riktiga lösningen.
Därvid befinnes, att Sparf. (ock då väl även Jöfr.) för
rp-sodr har rausu&r, Peringskiöld rausupur ock Fris.
rcu-saftr, vilken sistnämda skrivning i enlighet med handskriftens
ortografi även kan betyda rauso&r. Dessa skrivningar anser
jag nu också åsyfta ett rauso&r, ock icke (med antagande
att au7 w här skulle beteckna q) rgsocfr. Betydelsen av detta
rausoftr belyses bäst av no. rausa, vilket icke blott är inträns,
"styrte frem, sætte avsted" utan även träns, "lade styrte etc."
(alltså kausativ till det besläktade rusa), reyks rausofrr
betyder alltså "den som kommer rök att (störta, rusa) bryta
fram", vilket ju är en träffande omskrivning för det varom
här är fråga, nämligen elden.
Strof 40.
Formen frékno i rad 7 kan icke, såsom man hittills
förstått det, vara av adj. frékn ock attribut till det
föregående fiprue. Först ock främst torde det nämligen vara
något osäkert, om ett dylikt epitet kunnat tilläggas figr, ock
vidare blir med nämda uppfattning det följande fyrstr
obegripligt; ty i förhållande till vilka skulle Ingjald varit den
förste, som själv gjort ände på sitt liv? Att med Säve,
Sn. Sturlesons Ynglingasaga s. 61 antaga, att meningen vore,
att det var bland Ynglingarna, som han i detta skulle
varit den förste, synes vara att tilltro skalden ett alltför oklart
uttryckssätt. Stället är också i själva värket alldeles icke
så svårbegripligt. Formen frékno är nämligen enligt min
mening obl. kasus av ett subst. frékna "tapperhet", en form,
som förhåller sig till frékn "tapper" liksom t. ex. isl. herfta
"hårdhet", remma "bitterhet" förhåller sig till resp. hardr
"hård" ock rammr "bitter". Ordet finnes under formen frekna
ännu i no. med betydelsen "friskhed, graadighed" (no. adj.
fwken betyder utom "dygtig, tapper" även "frisk, graadig").
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
