- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Elfte Bandet. Ny följd. Sjunde Bandet. 1895 /
82

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82

Wadstein: Tolkning av dikter.

skaren"; jfr isl. regin- i sammansättningar "mighty, great".
Översättningen av strofens sista hälft blir således: "När den
väldige härskaren, sjöjälten, kallas hårfagre" (så är
detta det bästa tillnamn en konung kan hava).

Att Harald här särskilt framhålles såsom sjöjälte
(egentligen "skeppsstyrare") ^sammanhänger påtagligen med, att det
just var efter slaget i Hafrsfjord samt särskilt efter hans sjötåg
till Hialtland, Skotland m. fl. st. (se hans saga, 23:dje ock
föregående kapitlen), som han lät klippa sitt hår ock erhöll
tillnamnet hårfagre.

Mot att hei&omhárr här skulle hava avseende på Harald
Hårfagre invänder F. Jönsson emellertid vidare, att dennes
fader Halvdan svarte "ingensteds forudsættes at være omtalt
i digtet". Detta förhållande utgör ju dock intet hinder för,
att Ynglingatal ursprungligen kan ha innehållit några
värser om Halvdan; ty liksom — även enligt F. Jönssons
mening — före Ynglingasagans tid till detsamma hörande
strofer om andra konungar råkat i förgätenhet, så kan
detsamma ha inträffat med strofer, som behandlat Halvdan.

I stället för heitinn i sista värsen av den här
ifrågavarande strofen ha Jöfr. 1 hœitum samt Sparf. ock Cod. Ups.
R: 697 hœttum (i Sparf. är det första t ändring från något
annat), båda formerna lättförklarliga felläsningar. Svårare
kunde det synas vara att finna anledningar till det i de flesta
handskrifterna (Jöfr., Sparf., den nyssnämda Cod. Ups, samt
även i en avskrift av Kringla enligt Kbhvn-editionen)
i st. f. er uppträdande deR (i Cod. Ups. ock Khvn-ed. derr,
i det r fattats såsom stående för rr). Denna form beror
emellertid synbarligen på, att er (œr) såsom utgörande sista
ordet i en avdelning (Ynglingasagan) i Kr. ock Jöfr. skrivits
med stora typer æR7 vilket så lästs deR (Sparf. ock Cod.
Ups. ha också deR [derr], icke deR).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:20:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1895/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free