- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Elfte Bandet. Ny följd. Sjunde Bandet. 1895 /
83

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Wadstein: Tolkning av dikter.

83

n.

Om Ynglingatals avfitttnlngstid ock förhållande
till Hálaygiatal.

Vad beträffar frågan om Ynglingatals ålder, så kan
denna dikt — trots det, att Harald Hårfagre åsyftas med
sista strofens "heidomhárr" — enligt min mening omöjligen
ha författats under denna konungs tid ock för hans
räkning, såsom man hittills antagit. Häremot tala flere skäl,
vilka här i det följande skola närmare angivas.

Ser man nämligen till att börja med på diktens
innehåll, så anträffas i densamma flere uttryck, som alldeles
bestämt tyda på, att den måste vara författad i en betydligt
senare tid än den, på vilken Harald levde. För det första
syftar jag härvid på omskrivningen Vi Ii a brö&er (i strof 4)
såsom beteckning för Oden. Att dennes, allfaderns, "bröder"
Vile ock Vê äro efterbildningar av kristendomens Voluntas
eller Velie (= Kristus) samt dess Heliga ande, är ju genom
de av E. H. Meyer påpekade slående överensstämmelserna
mellan de förra ock de senare (se dennes Germ. mythologie
s. 265) höjt över allt tvivel. Ännu ett från kristendomen
hämtat uttryck förekommer i Ynglingatal, nämligen pri&e
(strof 47) såsom ett annat namn på en av Odens bröder,
vilket såsom bekant likaledes beror på invärkan från det
kristna treenighetsbegreppet (jfr, att den helige ande kallas
"tredje personen i gudomen"). Redan förefintligheten av
dessa två kristna uttryck i dikten visar således, att den icke
kan vara skriven så tidigt som under Harald Hårfagre.

Vidare kan man icke på nämda tid ha sagt om Haralds
farfader Godrodr, såsom i Ynglingatals 49:de strof, att han
Ipngo vas "levde för lång tid sedan", ock ännu mindre,
såsom i denna dikts 51:sta strof, om Haralds farbroder Olav
(om denne nu varit hans farbroder, jfr nedan s. 91), att det
var for&om som han levde. Att i strof 45 reks (< *wrék-,
jfr min uppsats i Uppsalastudier s. 160) allittererar med racfar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:20:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1895/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free