Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WacLstein: Tolkning av dikter. 85
bildningen, framgår redan av de i det föregående påpekade
förhållandena, som giva ledning för bestämmandet av den
förra diktens avfattningstid. Härför tala ock andra
omständigheter.
Till att börja med var Háloygiatal i äldre tid betydligt
mera bekant än Ynglingatal; det omtalas utom i Heimskringla
ock därpå grundade skrifter i Fagrskinna ock Agrip, ock
värser ur detsamma anföras på flere ställen i Snorra-Eddan.
Vidare är Háloygiatals författare alldeles säkert en värklig
ock känd historisk personlighet, varemot Ynglingatals
föregivna upphov ^iödolfr" är skäligen mytisks De uppgifter
som lemnas om den senare, äro mycket osäkra. Enligt
Heimskringla ock Skaldatal var han från Hvin ock skald
hos Harald Hårfagre; prologen till den större Olavssagan vet
emellertid intet om, att han skulle varit Haralds skald ock
säger rörande hans hemort "sumir kalla (hann) enn
hvin-versca". Vad så angår de dikter, som tillskrivas denne
J>i6d-olfr, så meddela de gamla codices antingen om vissa bland
* dem stridiga uppgifter, i det att de tillägga |>6rbi9rn
horn-klofe dem, eller ock har man beträffande ett par andra i
senare tid kommit till det resultat, att de omöjligen kunna
härröra från en på Harald Hårfagres tid levande J>i6dolfr,
Så påpekar Bugge i Ark. V: 2 om Haustlpng1), att denna
1) Detta ord är såsom bekant ännu icke tillfredsställande förklarat.
Enligt Vigfussons lex. skulle Haustlgng — en förklaring som även F.
Jönsson, Litt.-hist. I. 444 anser för den rimligaste — vara att förstå såsom
utmärkande en dikt, till vars författande en hel höst behövts. I Corp. poet.
II anser Vigfusson däremot, att dikten fått detta namn, emedan "the poem
was meant to while away the long autumn evenings*. Mogk förklarar i
Pauls Grundr. II. 98 ordet, ehuru med frågetecken, såsom = Haustlaun,
utan att dock närmare utveckla sin mening. Jag förmodar, att dikten fått
sitt namn av andra hälften i densamma, som beskriver Tors strid med
Hrungner ock huru dessa slungade (isl. slgngua) sina vapen i huvudet
(isl. hauss) på varandra. Haustlgng kan nämligen ha uppkommit ur ett
*hauss~8lgng egentl. "jässe-beslungandet" (jfr isl. hgfoäfoggg nHug, som
ram-mer ens Hoved") som övergått tul *hamlgng (jfr Noreen, Aisl.-anorw.
gram. § 225, 3), vilken form så — genom inskott av t mellan 8 ock I liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
