- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Elfte Bandet. Ny följd. Sjunde Bandet. 1895 /
89

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Wadstein: Tolkning av dikter. 89

De av mig åsyftade släktingarna äro: mit. schdder
"herum-ziehender sänger und spielmann etc", mht. schelte "schmäh-,
strafdichter (jfr isl. skald-skapr, icke blott "poetry, in a
good sense", utan även "a libel in verse"). På grund av
dessa ord är skald (såsom redan förut föreslagits, ehuru man
icke observerat de av mig nyss andragna orden av likartad*
betydelse) att sammanföra med isl. skiálla ock därmed
besläktade ord; jfr särskilt betydelserna hos fht. scellan
"schal-len, tonen", mht. schal "ton, gesang", schallen "laut rufen,
schmähen", men också "lobsingen, preisen", även "schal
ma-chen mit gesang und saitenspiel", sv. skålla (på), fht. sceltan,
ndl. schdden "schmähen", men ursprungligen alltså av ungefär
samma betydelse som mht. schallen (jfr mit. schelder ock mht.
schelte ovan), skald förhåller sig till fht. sceltan precis på
samma sätt som isl. skall (i plur. även "hån") förhåller sig
till fht. scellan. Ordet skald betyder alltså ursprungligen
"ton, sång" ("lov- eller smädesång", jfr ovan samt särskilt
betydelsen hos mht. schallen). Betydelsen "sångare, skald"
har ordet tydligen fått så, att det först använts såsom
kollektiv, betecknande "samling av sådana som utförde sång";
jfr, att mht. schal icke blott betyder "getöse, gesang etc.",
utan även "die menge, von der das getöse ausgeht", samt att
man i sv. använder musiken = "musikanterna"; likartat är
ock det i Uppsala förekommande uttrycket allmänna sången
om samlingen av de till den allmänna sångföreningen
hörande sångarna. Sedermera har skald även använts om en
enda sångare, på samma sätt som i nsv. militärspråket spel
(neutr. liksom skald) brukas = "musiken" även då denna
ut-göres av en enda musikant; jfr ock fsv. bup, neutr..egentl.

ett helt annat ord än det ovan såsom innehållande ursprungligt ä påvisade
skald. Dessa ord kunde senare ha sammanblandats, dels på grund av deras
efter förkortningen av á i skald fullkomligt lika form, dels på grund av
deras något likartade betydelse. Så länge det emellertid icke är uppvisat, att
den långvokaliska formen skald icke beror på förlängning (1. avjud?), så synes
dock den möjligheten, att Lidéns förklaring vore riktig, ytterligt svag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:20:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1895/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free