- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Elfte Bandet. Ny följd. Sjunde Bandet. 1895 /
126

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

126 Kock: Studier i fnord. gramm.

en är en "men". Detta är väl även det antagligaste, fastän
man även kunde tänka sig, att pau + en "ännu" i vissa
ställningar sammansmält till pann.

Men det är givet, att -n i det negativa fgutn. poygi(n),
fsv. p0ghi(n) "dock icke" måste förklaras på samma sätt som
i det positiva fgutn. pau(n) "dock", d. v. s. att ordet uppstått
av p0ygi + en.

I fgutn. förekommer en gång paigin med samma
betydelse som poygi(n). Jag förklarar paigin sålunda. Så väl
i fd. som i äldre nysv. möter tha (da), tha i betydelsen "dock"
(jmf. nyda. endda, nysv. ändå; se Östnord. och latinska
medeltids-ordspr. I, inledn. s. 9), väl snarast genom
sammanblandning med pö "dock". Förhållandet bör därför ha varit
detsamma med fgutn. pä (jmf. att omvänt i fgutn. pau en gång
s. 79, 6 synes användas i betydelsen "då"). Fgutn. pa "dock"
+ aigi "icke" gav paigi, hvarefter paigi + en blev paigin,
liksom poygi + en blev poygin.

Fno. har hvergi ■: hvergin; fsv. hwarghe : hwarghin. Fsv.
använder ordet i betydelserna "ingenstädes, aldrig, ingalunda".
Hwarghin är i den egentliga fsv. den normala (och kanske
enda brukliga) formen, under det att fornvästgötskan, som i
flera avseenden står nära fno. (se Kock: Fsv. ljudl. II, 502
ff.), använder hwarghi jämte hwarghin, och fgutn. har huergi
jämte huergin, huargin. Isl. (och fno.) har vanligen hvergi
"hvorsomhelst, i hvilket som helst tilfœlde (med felgende
relativ partikel), ingensteds, ingensteds hen, aldeles ikke", men
Fritzner2 upptar även ett fno. exempel på hvergin "aldeles
ikke". Dessutom använder isl. hvargi "hvorsomhelst".

Det är givet att, då fsv. aldrighi + œn "ännu" gav
aldri-ghin "aldrig", så kunde även fsv. hwarghi (i betydelsen
"aldrig") + œn "ännu" giva hwarghin "aldrig". Även i
betydelsen "ingenstädes" efterföljdes hwarghi ofta av œn; jmf.
sådana nysv. uttryck som ingenstädes ännu, icke någonstädes
ännu. Hwarghi "ingenstädes" + (Bn blev hwarghin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:20:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1895/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free