- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Elfte Bandet. Ny följd. Sjunde Bandet. 1895 /
136

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

136

Kock: Studier i fhord. gramm.

på -ow, -un, såsom pæssum (neutr. pl. och nom. sg. fem.),
androm (neutr. pl.), hwariom (nom. sg. fem.). Jag fattar
dessa former väsentligen liksom de dialektiska fsv. nom. ack.
pl. 0ghom, erom i st. f. 0ghon, 0ron. Då man hade nom.
ack. pl. neutr. pessun, dat. pl. pæssum, så vållade den
omständigheten, att -um i adj.- och subst.-böjningen var en ytterst
vanlig ändelse, men -un (-ori) däremot ytterst sällsynt, i
förening med den stora likheten mellan pæssun och pæssum, att
pæssum undantagsvis användes även som nom. ack. pl. neutr.
(och sedan även som nom. sg. fem.).

Man brukade i fsv. nom. ack. pl. neutr. bapi : bapin
liksom pæssi: pæssin (om hvilka former se Kock i Beitr.
XV, 248 ff.), men dessutom pæsson; man tillät sig därför
att undantagsvis någon gång även använda baadon med -on
överfört från pæsson.

Den fsv. växlingen i komparativer beskare : beskaren etc.
har jag behandlat i Arkiv N. F. II, 56 ff.; den fsv.
växlingen i 3 sg. av pres. konj. væpi : væpin etc. ib. III, 306;
växlingen 3 pl. pres. konj. isl. biöpi : fsv. biupin samt nom.
ack. pl. isl. augu : fsv. 0ghon i Beiträge XV, 44 ff.

III. Växelformer med och utan -e, -a.
Fritzner2 upptar ett fno. hvar(r)a, hvarre "hvor, hvor
i al verden", t. ex. "väldi sér legstad i Ass kirkjugardi
hjá husbönda sinum — æ nær æder hvara sem hon
anda-dist"; "fyrirbjödum vér hverjum manni at hindra J)á, hvarre
sem peir kunnu fram at koma —, hvarre sem J>eim verdr
mœtt"; ". . . æller hvarre helzt the liggja"; "nefnast ei [pessar
jardir] hvarra {>ær liggja". Av exemplen framgår, att ordet
användes dels i betydelsen "hvar hälst" med efterföljande
re-lativ-sats, dels i betydelsen "hvar", inledande indirekt
frågesats. Tydligen bör man om möjligt i hvar{r)a och hvarre se
ett och samma ord. Jag fattar ordet som en juxtaposition. av
frågepartikeln hvar med partikeln ei, a "alltid" etc. Med samma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:20:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1895/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free