- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Elfte Bandet. Ny följd. Sjunde Bandet. 1895 /
138

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

188 Kock: Studier i fnord. gramm.

och jag fattar hwarghine såsom sammansatt med hwarghin
och e "alltid, alltjämt".

I Bonaventura förekomma sidhane, adv. "sedan" (10,31;
16, 11), mœdhane "under det att" (16, 15) i st. f. de vanliga
fsv. sidhan, mœdhan. Jag finner det sannolikt, att sidhane,
adv. "sedan", uppstått av sidhan-e "sedan alltjämt", och att
sidhane först senare antagit betydelsen "sedan", emedan
"sedan alltjämt" och "sedan" ofta äro synonyma. På samma
sätt har mœdhane sammanvuxit av mœdhan-e "under tiden
alltjämt" (jmf. fsv. e mœpan "alltjämt under det att"), men
sedan fått betydelsen "under det att", en betydelse som även
mœpan hade. Även i det blott en gång (Östgötalagen Kr.
13 pr.) påvisade peghine ser jag en sammanställning av
p0-ghin med e "alltjämt". Detta peghine bör kanske t. o. m.
översättas "dock icke alltjämt".

Det nysv. städse "alltid" hette fordom städes, stads
(Ryd-qvist V, 134). Formen städes har direkt lånats från
lågtyskan (mnt. stedes)] stads kan hava påvärkats av nht. stets.
Städse kan utgöra en ombildning av stads genom inflytande
från de talrika adv. på -e: uppe, inne etc. och särskilt från
sådana ord som ens(e\ harms(e), sams(e) etc, men det kan
måhända även utgöra en tautologisk sammanställning av det
ty. stedes (stets) och det nord. e "alltid" ’).

Isl. eigi : ei, aldrigi : aldri; fsv. nei (negh). Det torde
ej vara utrett, hvarför isl. har ei "icke" jämte eigi "icke" (fsv.

*) Jag skall här icke inlåta mig på växlingen fsv. hœr: hœre, hœrœ
"har", p<er : there "där" (även i mnt. dar : dåre). De tvåstaviga fsv. formerna
hava påvisats blott i rim. I vissa fall tyda emellertid rimmen på äldre
*hœra, t. ex. Fl. 115, 639, 1896, 1906, 1203,1745. Iv. 236, 466,1293. — Liksom
i Mun, Mön ~n som bekant är av ungt upphov i sg. och dit inträngt från
pl., så torde även växlingen isl. Mun : Muna, fsv. Mön: Mona vara av ung
upprinnelse. På grund aV sin betydelse förekom ordet Mu(n), Mön "en af
de til husbondens familje eller husstand herende personer (hustru, barn og
tjenere"); "œgtefolk" ofta i gen. pl. i sådana vanliga sammanställningar som
isl. fat hiuna, er lengr lifir (Landsl.), hvart Mwna sem tnisgerir (Borg.), fsv.
nahat hans Mona (MELL. E{>s. 9 hskrr. CDH. etc). Detta betydde urspr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:20:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1895/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free