- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Elfte Bandet. Ny följd. Sjunde Bandet. 1895 /
139

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Studier i fnord. gramm. 139

l "icke" jämte eghi\ aldri "aldrig" jämte aldrigi "aldrig".
Jag förklarar växlingen på följande sätt.

I fsv. och äldre danskan kunde man akcentuera aldrig
med fortis på ultima (Kock: Sv. akcent II, 323, 497;
Arkiv III, 56). Jämte aldrtgi har man dock i fornspråket
säkerligen fakultativt även akcentuerat áldrigi. Ordet eigi
dels hade, dels saknade, på grund av sin betydelse, fortis i
satssammanhanget. Man har nu hävt en ljudlag: "mellan
två i med infortis förloras den palatala betonade frikativan,
hvarvid de två i-ljuden sammandragas till ett e". Därför blev
áldrigi aldrig eigi utan fortis ai, liksom fsv. fœmtighij
8<Bfx-tighi etc. givit férnti, séxti etc. Men aldrigi och eigi med
fortis förblevo oförändrade.

I fsv. blev ei till e "icke", eigi till eghi. Genom
kompromiss av e och eghi uppstod egh {eigh)] genom kompromiss
av aldrighi och aldri det fsv. aldrigh.

I fsv. nei {negh\ nysv. nej ser jag en juxtaposition.
Läffler var i Tidskr. f. fil. N. R. V, 79 på väg att riktigt
förklara ordets form, utan att dock tillfredsställande göra det.
Enligt honom skulle -et {-egh) i fsv. nei {negh) bero på en
analogibildning efter ei {eghy eigh) "icke". Emellertid torde
det vid svar använda "nej" icke associeras med ett negerande
ord "icke" på sådant sätt, att detta skulle kunna influera på
det förra. Fsv. nei {negh) har däremot på så sätt uppstått,
att till ni (= isl. nei) "nej" blivit lagt ett förstärkande egh
{eigh) "icke" eller "aldrig"; jmf. sådana förstärkta svar som

"det bland ’hjonen’" etc., men då man hade åtskilliga neutrer på -a (auga,
eyra, heima etc.), så fattade man hiuna såsom likställigt med sådana och
översatte fat hiuna "det ’hjon’" etc., hvilket reellt gav samma mening.
Härigenom kom hiuna, hiuna att användas som neutr. sg. Med detta upphov
för ordet sammanhänger det väl, att isl. hiuna, hiöna "tjenare" användes
blott som sg. (Schlyter översätter fsv. Mona "en af någons husfolk"),
ehuru hion oftast användes i pl. Även den oregelbundna isl. nom. aok. pl.
hiuna "ægtefeller" (ej *hiunu såsom auga: pl. augu) belyses härigenom.
Emedan sg.-formen av hiuna urspr. var den enda brukliga numerus, har
denna form inträngt i pl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:20:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1895/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free