- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Elfte Bandet. Ny följd. Sjunde Bandet. 1895 /
147

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Stadier i fnord. gramm. 147

rige (235, 7), toliga (224, 12), géldskylloge (219, 7), skyllogir
(231, 4), staduger (231, 6; 232, 1), kunnogas (233, 12;
235, 19), kunnoga (236, 8), wildogan (235, 14), nyttogan
(237, 2). Hit höra ock det merendels relativt oakcentuerade
nogot (221, 9) samt det sammansatta tings dager (233, 7).

Ovisst är, huruvida även uttrycket a helgom dag (233, 7)
kan räknas hit, i hvilket fall helgom dag uttalats som ett
kompositum med fortis på helgom och semifortis på dag (jmf.
det nysv. helgedag). I motsatt fall har uttrycket helgom dag
uppstått under påvärkan av den stora massan komposita
med -dag(h)er till senare sammansättningsled: hœlghe-, leghar-,
mana-dag(h)er etc. etc. etc.

Däremot t. ex. œghe (222, 4), laghum (224, 3; 4),
mo-gho (224, 5), leegho, rogh, trughader, lagh, lagha} tygha,
hwgh etc. etc. Bevisande äro särskilt œghandenom (228, 13),
œghende (228 not 47), œghendens (231, 12), œghir (232, 8;
233, 15), œgher (234, 5 etc.) i motsats till de nyss anförda
malseganden, iordœganden etc.

Då i fsv., såsom nyss ovan s. 145 blivit nämnt, massor
av komposita hade fortis fakultativt på förra eller på
senare sammansättningsleden, så bör man i överensstämmelse
med denna växling finna en växling gh : g i vissa komposita.
Detta är också fallet. Man har sålunda laghsagu (236, 7; 9;
237, 5): lagh saghu (233, 9), laghsaghu (234, 2; 236, 12),
almoganom (237, 2): almoghen (236, 10). Skrivningarna med
g visa, att laghsaga, almoge kunde hava fortis på förra
kompositionsleden. Stavningen laghsagha, almoghen beror väl på
att fortis fakultativt låg på senare sammansättningsleden;
dock kan denna skrivning av almoghen även bero av
påvärkan från det enkla moghe, under det att en påvärkan av det
enkla sagha "utsaga" på laghsagha är mindre trolig, eftersom
man redan under medeltiden ej torde längre livligt ha känt
. sambandet mellan dessa ord. lagh- i laghsaghu kan ha fått
gh från det enkla lagh.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:20:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1895/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free