Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 Kock: Studier i fnord. gramm.
Uttrycken VIII wikna dagh (236, 8), tings dagh (231,
11), stempno dagher (228, 4; 10) hava uttalats med två (resp.
tre) fortisakcenter, av hvilka en föll på dagh, dagher *), och
de äro, från nysv. synpunkt sett, ej att fatta som komposita.
Men även om de varit komposita med semifortis på dagh,
dagher, hade skrivningen med gh lätt förklarats genom
anslutning till det enkla ordet.
Pres. sg. av sighia har så väl formen sigher (226, 4;
11; 227, 8; 229, 10; jmf. sighia 220, 15; seghi 229, 9; sighi
231, 9) som formen siger (226, 10; 229, 7; 229, 10; 234, 6).
Växlingen beror därpå, att sighia dels användes med fortis,
dels uttalades med semifortis (resp. infortis), nämligen såsom
senare kompositionsled och i åtskilliga ställningar i
satssammanhanget; jmf. de fsv. kompp. af-, äter-, for(e)-, fram-, lagh-,
mot(e)-, til-, um-, unt-, up-, ut-, viper-sighia.
Man finner dels fogathe (224, 1), fogata (232, 3),
fogatom (225, 8), dels foghate (223, 12). Man har akcentuerat
detta låneord dels fogáte med ^-ljudet hörande till den
följande vokalen (jmf. advocåtus och den av Dalins större
ordbok angivna akcentueringen fogat), dels fbghate (jmf. den
nysv. akcentueringen fogde).
Såsom av det anförda torde framgå, utgör växlingen
gh: g ett nytt medel att bestämma fortis’ plats i fsv.
Den i fråga varande ljudutvecklingen gh z> g har inträtt
efter den tid, då i fsv. k i relativt oakcentuerad ställning hade
övergått till gh, om hvilken ljudutveckling (k > ch > gh) se
Kock i Tidskr. f. fil. N. R. III, 249, Fsv. ljudl. I, 35 ff., 69 fT.
Sedan alltså nokon blivit nochon > noghon, Swerike >
Swe-riche > Swerighe etc., så övergick noghon till nogon, Sweri-
*) Jag hoppas i annat sammanhang kunna visa, att växlingen a : e i
en massa svenska komposita (fatabur: fatebur etc.) beror därpå, att de
fordom uttalats dels såsom två ord (med två fortis-akcenter och levis på a),
dels som ett ord (med levissimus på a). Växlingen barnabarn: barnbarn
etc, juletid : jultid etc. äro ofta att uppfatta på ett härmed analogt sätt.
För övrigt har a konserverats även av levior.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
