- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Elfte Bandet. Ny följd. Sjunde Bandet. 1895 /
154

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bidrag till kännedomen om 1700-talets svenska.

Huvudsakligen efter Sven Hofs arbeten.

Inledning.

Föreliggande uppsats var i sin planläggning ock är fortfarande
på en del kapitel endast en monografi över Hof. Den som vill
forsöka att efter samtida direkta intyg teckna 1700-talets levande
språk, torde nog på nästan alla punkter f¾, utgå från honom. Hans
arbeten äro både till omf&ng ock värde alla samtida i liknande
syfte obestridligt överlägsna. Hans synpunkt vid behandlingen av
språkfrågor är också den vetenskaplige iakttagarens, icke såsom
oftast hos hans samtid den kammarlärde pedantens.

"Skriften bör ställas efter ett rätt tal" *) det är Hofs
grundprincip, ock rätt i talet är vad som är överensstämmande "med allas
eller de flästas bruk" särskilt "de hederligares ock lärdares" a), i
främsta rummet "den upländske talarten" 3) d. v. s. den bildade
dialekten i huvudstaden ock mälarprovinserna. Hans synpunkt är
således alltjämt att observera *) det värkliga språket, och han är
därjämte en synnerligen framstående observatör. Hans samtida,
Sahlstedt, skriver också sina arbeten "efter det nu förtiden
brukliga sättet att tala och skrifwa", men utom att han lider av den
dualism som i viss mån ligger uttryckt i de citerade orden, så är
han i jämförelse med Hof en synnerligen klen iakttagare. Hof
skiljer 3 olika stilarter inom talspråket nämligen 1) gemene mans
tal — folkmål, 2) gement tal = bildat vardagsspråk, 3) offenteligit
tal = vårdat språk. Förövrigt har han antydningar om andra
variationer såsom 4) lässpråket "då man något efter bokstafwen
uppläser".

Ett svenskt riksspråk fanns redan under medeltiden, men
detta riksspråk sträckte väl knappast sin reglerande värkan mycket
längre än till skriften. Huru skulle det kunna ha varit annorlunda

*) E. S. 178.

2) E. S. 126, 133.

8; E. S. 336 ff. Jag använder om den i regel termen uppsvensk, så
mycket hellre som Hof i Dial. om dem som tala denna dialekt a¾vänder
ordet "sveci".

4) Hof: "En språkmästares (Grammatici) giöremål lärer wara att akta
och urskilja hurudant ett språk till alla sina förändringar med mer är i ett
rätt tal, men icke att påtwinga det några lagar emot wanan och bruket,
hwartill de äga ingen makt". Han tillfogar till sin bestämning om
språkriktigheten, att språket skall "skicka sig" "till ett klart och tydeligit
förstående samt behageligit åhörande" E. S. 133, men i praktiken är det
faktiskt (ock med rätta) det värkligen existerande som han sysselsätter sig med.

ABKIY fÖE KOBDIflX VILOLOOI XI, NT FÖLJS VII.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:20:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1895/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free