Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
Beckman: 1700-talets svenska.
And. Botin, Svenska språket i Tal och Skrift. Stockholm
1777. B. var född 1724 i Södra Möre, Kalmar Län.
Carl Fredr. Ljungberg, Svenska språkets redighet. Strengnäs
1756. L. var domprost i Strengnäs, född på Ulriksdal 1699. Från
1709 hade han sitt föräldrahem i Eskilstuna ock sin skoluppfostran
erhöll han i Strengnäs 1).
Carl Aurivillius, De hexametro latino ad Svecanæ linguæ
in-dolem minus congruente. Uppsaladisputation 1758. Respondens var
Erland Fryxell, värml. A. var född i Stockholm 1717.
b) Läroböcker i främmande språk:
(Då denna källa hittills högst obetydligt begagnats, har jag
trott det vara lämpligt att här gå ett stycke utöver 1700-talete
gränser åt båda hållen).
BmUus Freyschmidt, Synopsis Grammaticæ Teutonicæ.
Uppsala 1642. Rätt oredig, men har en uppgift, som belyser uttalet
av o ock å.
Barih. Bourél de Uatrize, En rätt gångewägh eller geenstigh
till thett fransyske språåket. Stockholm 1650; (även fransk titel).
Densamme, Tabula rudimentorum linguæ gallicæ
fundamen-talium . . . Uppsala 1664. — P. var god iakttagare2), ock i synnerhet
det fbrstnämda arbetet är gott. Enligt Scheffer 3) var han "Linguæ
Gallicæ informator Holmiensis". Hans "Tabula" är också daterad i
Stockholm. I företalet till "Geenstigh" anger har "Götarijket",
som sin vistelseort.
Swen Tilländer Ingemars-Son, Geenstijg, wijsandes, huru man
behändigst kan . . . fatta . . . alla nödige reglar, som en Swensk
hafwer att achta, den Tyskan lära wil etc. Stade 1670 (även
latinsk titel) 2 uppl. Westerås 1672. Sista upplagan s. 1. et a. [men
troligen Stockholm mellan 1699 ock 1702] har ss. 163—181 (som
saknas i Uppsalaexemplaret) en "kurze doch griindliche Anleitung
zum Grund der Schwedischen Sprache". Alltsammans obetydligt
ock av vikt endast för cA-frågan.
T. var Småländing. Född i Hwittaryd 1637, kyrkoherde i
Pjetteryd *).
Andreas Héldmann, Grammatica Germanica Suethizans.
Stockholm och Upsala 1726; sedan flere gånger upplagd. Ljudlära först
i (den posthuma) upplagan av 1751. Jfr. ovan ock nedan.
1) Aurelius, Strengnäs stifts herdaminne. Stockholm 1785.
2) Jag har redan Sv. Landsm. XIII, 3 s. 53 gjort bruk av en bland
hans uppgifter. Ett annat uttalande må återgivas här, då det har intresse
för de nordiska språken, om än ej direkt för min uppgift: "Gn skall
pro-nuncieras på samman (!) wijs som några saxer (i synnerheet the pomeraner),
när the skole uthsäya dobbelt nn, nd, nt . . .: såsom och the danske, när
the skole uthföra Quinde, och the italianer .. ." Jfr. Thomsen, Forhandl.
paa det 4 nord. filologmöde 223 ff.
3) Suecia literata s. 300.
4) Fries, Lefnadsteckning över Linné (Rektorsprogram). Uppsala 1893.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
