- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Elfte Bandet. Ny följd. Sjunde Bandet. 1895 /
226

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

226

Beckman: 1700-talets svenska.

beskrivning *). I övriga fall finnes föga utrymme för tvekan om
vad, som för hans uppfattning om kvantitet varit bestämmande;
detta är i B. S, i tonstavelser före ultima regelbundet akcenten.
Däremot har han i Skald, genomgående ändrat sin uppfattning
angående typen tallar. Han för nu hela denna grupp tillsamman
med de kortstaviga. Alltså föras där av hithörande ord till
långstaviga endast typen talar med akc. 2 ock lång vokal samt
till kortstaviga typerna talet, tallar ock tallen alltså med akc. 1
eller kort vokal (eller bådadera). Sålunda anges numera frömhet,
i B. S. frömhet.

c) Exempel på ord med akc. 2 ock kort rotvokal i Skald.:
dumhet Skald. 26^ tnöm Skald. 26, 33, Para. 173, 175;
spinnhus Skald. 40; sprätthök Skald. 26, 40; sällhet Skald. 87; snällhet
Skald. 88; (tillhora Skald. 33, Parn. 175). Summa 6 ex.

§ 10. Jag övergår nu till att meddela exempel på ord, vilka
angivas som kortstaviga därför, att de ha akc. 1, ock indelar dem
genast i grupper. Inom varje grupp upptagas först orden med i
värkligheten lång vokal:

d) Artikulerade former: boken B. S. 306; döden B. S. 296,
Skald. 53; friden B. S. 295; hatet ib.; lägen B. S. 296, Skald. 33;
Men Skald. 33; livet ib.; liket B. S. 295, 296; lönen B. S. 295,
298; mälen (av mal) B. S. 295, 296, Skald. 33; plåten B. S. 305,
Skald. 33, 53; rosen B. S. 295; slagen Skald. 33; solen Skald. 33,
88; svinen Skald. 33, 53; talen B. S. 305, Skald. 33; talet Skald.
33, Parn. 175; trädet Skald. 33; vägen Skald. 33, 53, Parn. 178;
— gullet B. S. 295; hatten ib.; kroppen ib.; kärret ib.; *lässet ib.;
*linden ib.; männen B. S. 306; *munnen B. S. 295; {vinsten B. S.
305 är tvivelaktigt, då det namnes som motsats till vinsten
’tarta-rus’ ock såsom parallelt med mjölkar ’raulget’); hoppet Skald. 87,
bevisar intet. Summa: 19 + 8 ex.

e) Andra stavelsen har svarabhaktivokal:

ml Skald. 26, Parn. 173; fäglr Skald. 26, 88; föder B. S.
298; fogel ib.; heder B. S. 296, Skald. 40, 88; mager Skald. 40;
mfigel B. S. 298; nagel ’unguis’ B. S. 305, Skald. 40; neder Skald.
88, Parn. 175; säker (adj.) B. S. 296, Skald. 33, Parn. 175; seger
Skald. 26, Parn. 173; söder Skald. 33; tagel Skald. 26, 33; tegel
Skald. 33; vMér Skald. 33, 88; — vatten B. S. 298.

Summa: 15 + 1 ex. (Verbalformer ock plurala
substantivformer på er behandlas särskilt).

f) Första stavelsen saknar fortis:

bekrönes B, S. 311; bertda Skald. 33, Parn. 175; beskriva

’) 1 en del fall upptager han dubbelformer med enkel ock dubbel
konsonant. Då han icke i något fall använder konsonantfördubbling för att
beteckna enapetsig akcent, anser jag alla dessa ord kunna upptagas på
kvantitetsläran. Jfr. § 27.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:20:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1895/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free