- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Elfte Bandet. Ny följd. Sjunde Bandet. 1895 /
237

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Beckman: 1700-talets svenska.

287

far ju tonstavelsen enspetsig fortis ock denna uppfettades jn av
Hof som vokalkorthet. Men det resultat vartill vi på detta sätt
komma är i högsta grad osannolikt. En fortis- ock 2
semi-fortis-stavelser i omedelbar följd, är något mot rytmisk
akcentue-ring bestämt stridande. Vi se ju ock, att tåliga, troligen, nyligen
i Hofs språk flyttat bitonen på ultiraa. C. Aurivillius anger också
följande Detoning i hithörande ord: sklckelighêt (s. 22); billighetens,
behäglighêt där längdstrecket uttrycker relativ exspirationsstyrka.
Troligen har Hofs tankegång varit följande: årlig utgör två långa
stavelser; -hèt är en lång stavelse. Lägger man samman ärlig ock
-het, så far man alltså tre långa stavelser. En del av de övriga
kunna möjligen bedömas annorlunda. Så kan oåtspord möjligen
ha haft semifortis på pennltima eller ock kunde det ha betonats
oá%tspord, liksom förmånlig kunde representera ett uttal
’työr-måxnUg*).

Anm. 1. Även Hof (liksom redan Arvidi) har märkt regeln,
att i vars tonlösa stavelser kunna fa metrisk akcent, då de stå
omgivna av andra tonlösa, men han har ej uppfattat, att detta är
grundat på en i talet rådande princip, ock icke heller i poétiken
konsekvent tillämpat sin sats. Skald. 122 m. fl. st.

En annan viktig punkt i läran om semifortis i Hofs språk
är, att denna akcent tyckes ha kunnat vila även på förtoniga
stavelser, vilka väl i vårt språk äro givet oakcentuerade. Fallen äro:
bäkffm; dårhtfs, därtill, därvid; förmå’, förstå’, försvar, förtal,
fSrtrê’t; varVm, alla Skald. 39. Härtill föra vi följande från Skald.
26, ehuru vi beträffande dem sakna uppgift om huvud tonens plats:
fftrsok, förnam, förstår (jfr. ovan), värtU (jfr. ovan varom samt
varav Skald. 30), troligen även förlag Skald. 33 a).

Vidare ha vi juxtapositionen mg äf Skald. 26, 39, samt
tillsist förgift R. S. 311. Då lång vokal väl knappast far förutsättas
i svagtoniga stavelser, fa vi väl antaga, att de anförda orden haft
akcentueringen 34, en form som av Lindgren uppvisats från
Västerbotten 3) ock postulerats som mellanled i utvecklingen bakom >

’) Såsom en i viss mån belysande parallel må anföras följande
yttranden av Regnér (Vitterhetsnöjen I). Å ena sidan säger han s. 268:
"Sammansatta ord hafva begge accenterne [varmed han syftar på huvudton ock
biton jfr. Kock, Akc. II, 36] . . . Äro äfven beståndsdelarne sammansatta
ändrar det ej regeln eller ökar accenternas antal". Däremot finna vi i
uppräkningen av värsfötter s. 274 följande: "Molossus: (––––-) jemlikhet,
vänskapsmål, séÜlhetsdrift, samfundsdygd, overksam, ofelbar, sällskapslik,
tro-hetsfitll, fördomsfri . . . Efter tredje regeln i läran om ljudvigten [den nyss
avtryckta] hafva de här anförda trestafviga orden ej mer än två märkliga
toner; men den tredje och svagare blir dels genom rhytmiska läget[?] dels
genom staf byggnaden så förstärkt, att ordet utgör en temligen riktig
molos-sisk meter". a) Weste anger värkunna sig.

•) Sv. Landsm. XII, 1 s. 52 ex. rabárberrot, midsommardag. I rspr.
torde numera bitonig upptaktsstavelse icke förekomma omedelbart före
ton-stavelsen (om vi bortse från den metriska betoningen i värser sådana som:
Pingst hånryckningens dag etc.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:20:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1895/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free