Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beckman: 1700-talets svenska. 248
regeln (eller rättare utöver regeln)’). De av mig funna exemplen
p& regeln äro till antalet 34. Mot regeln strida åtminstone
skenbart följande: trop, turkos, uppslof, av vilka det sistnämda av*
gjort haft [6], d& det även skrives med å (på särskild artikel, jfr.
även mellanskdf); matador tordo däremot na haft [to], d& Dalin
rimmar matador: gror2); moln ock dold ha väl hatt kort vokal.
De kvarst&ende undantagen äro för f&, för att häva den förövrigt
i inledningen uttalade regeln, att ord med l&ngt [6] skola förses
med uttalsbeteckning.
I ord med kort co betecknas genom transskription kvaliteten
"si. o", d& kvantiteten kan bestämmas enligt vanliga regler ex.
ost, blomma (summa 29 exx. antecknade). Både kvalitet ock
kvantitet betecknas i ord s&dana som: bom (med l&ngt enkelskrivet m,
12 exx.); gods (jfr. göd); moster (jfr. mör)\ samt, s&vitt jagf ser
omotiverat, i morsk. Transskription saknas anmärkningsvärt i hon
(där vokalen lika väl som i min kan ha bibehållit ursprunglig
längd) samt i socken (varav uttal med [ö] ännu i dag kan höras).
I allmänhet visar sig alltså "si. o" betyda kort (o, men "öp.
o9’ l&ngt [6].
Samma regel iakttages med avseende på kort slutet e. Det
betecknas till kvaliteten men ej till kvantiteten, så snart den
senare kan bestämmas efter vanliga regler (ex. hemlig, spett inalles
40 antecknade). Undantagen äro dock här flere ock ej endast av
etymologiska skäl berättigade såsom ledsen (jfr. led) utan även
t. ex. eld, där "si. £" synes i onödan ge kvantitetsbestämning.
All uttalsbeteckning saknas i vredga (Hof ê), grep (subst.)
(Hof è ock if).
Efter dessa preliminärer kunna vi övergå till orden med rd.
Direkt kvantitetsbeteckning finnes blott i följande: särdeles "l[äs]
särrdéles", lördag *1. rrn} värde ’valeur’ (jfr, nedan) nä kart", Dordi
(bif. t. Dora) wöp. ö", svårdotter "ä kart"; & andra sidan: värde
(av värja) "ä l&ngt", snärde (av snärja) "l&ngt ä’\ fordon "si. ö",
svordom "si. o", coulörd »ö l&ngt", lord "öp. <?, inhyrd »($)». Man
ser, att i förra gruppen flere ord stå utan analogibildande
släktingar (lördag, värde) eller t. o. m. skiljt sig från sådana (Dordi),
vadan denna grupp med kort vokal synes representera det
ljud-lagsenliga. I senare gruppen torde snärde, värde ha
ersättningsförlängning (för snärjde). De övriga kunna ha anslutit sig till
associabla former såsom föra, svor, coulor. Lord är ett föga brukat
lånord, har originalspråkets kvantitet ock saknar alltså vitsord.
Så vitt det torftiga materialet ger vid handen, tyckes alltså kort
vokal framför -rd vara ljudlagsenlig i Westes dialekt.
*) Med tanke p&, att m i inhemska ord i regel föregås av kort vokal (JJ.
Det är väl en sådan tanke som framkallat uppgiften (ä) om lekamen.
Emellertid ha vi utan kvantitetsbeteckning t. ex. atom, symptom.
*) "Visan om pepparn" strax i Dörjan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
