Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beckman: 1700-talets svenska. 249
efter sjelflydningen läggas ett n i slutet". I Dial. avstår han från
att ange något riksspråksparadigm ock nöjer sig med att meddela,
attj det ^heter "Uplandice": äpplenn, sätenn; Vestrogothice: äpple,
säte. * I i Skald. 127, e ock 139, 2 utdömer han dock pluralerna
rike, sinne, stycke, hjerta. Jfr. B. S. 350.
Med Hofs uppgifter överensstämma de notiser vi 15 från andra
håll: pluralen på -n förekommer hos uppländingen Aurivilliusl)
ock stockholmaren Sahlstedt samt hos den i Uppsala bosatte tysken
Heldmann 2), hos den sistnämde dock blott i ord på a, e, alltså pl.
hiertan, ämbeten, men spö. Hos Sahlstedt3) finna vi den icke blott
i dessa ock liknande såsom ämbeten, ansikten, stycken, utan även i
bin, bon, strån, knän, frön, spön. Men Ljungberg4) säger, att neutra
som "lycktas på et kart ljud" f¾ "i flertalet de blotta ändefall lika
med de påökta" således hjärtan, bräden; även knän, fögderin.
Ännu större är osäkerheten om bestämda pluralformen. Hof
anger på de anförda ställena såsom Upplandsformer löftena, ämnena,
styckena, äpplena, sätena, men han avgör intet om, vad som skall
anses riksspråksgiltigt ock han synes anse formerna likställda med
t. ex. bärgena. Själv använder han ofta t. ex. liudämnen som best.
plur.,-*ock i Dial. har han knäen art. Gnekka. Härmed
överensstämmer Heldmann, som anser, att de ovannämda hjertan, ämbeten
representera såväl bestämd som obestämd form ock anger best.
spöen. Detta sätt att behandla orden anser även Sahlstedt
normalt; några på -c f& dock -na såsom styckena, sinnena. Förövrigt
anger han de märkliga formerna binen, bönen, strånen, knänen,
frö-nen, spönen. Aurivillius har hiertane, bone%.
Anm. Böjning med -r förekom naturligtvis även i neutra på
vokal, jfr. ovan om bräder-, Hof säger E. S. 350: "om rikerna är
rätt, wet jag intet".
Femte deklinationen:
Här anmärka vi blott:
1) Hithörande neutra ha i best. pl. i uppländskt talspråk redan
nu sådana former som bärgena, liusena B. S. sid. 284; Dial. 53.
2) Hithörande ord på -are ha i plur. i samma dialekt en
bi-form på -rar såsom tiggrar, domrarr, skräddrar B. S. s. 284, Dial.
55. Bestämda pluralen av dessa ord heter dels skräddarena etc,
som dock är föråldrat; dels tiggarna, Hanarna "vel potius" -ne 6),
vilket Hof synes anse för den korrektaste formen; dels slutligen
tiggrana (-e), domrana, vilken typ är den i uppländskt talspråk
vanligaste Hof a. st. Jfr. Pfeif sid. 224 tjenrana, vaktrana.
§ 32. Adjektivet.
Paradigmet B. S. 349 har följande utseende:
Sing. nom. indef. m. god, f. god, n. godt.
*) Gram. 67, 91. a) Schw. Gram. 81, 93, 96. ») 1769 sid. 28. *) sid. 55.
») Obs! -ne här i motsats mot föregående deklinationer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
