Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beckman: 1700-talets svenska.
255
vilka sociala ock lokala dialekter den ena eller andra formen skall
anses tillhöra. Inom parentes har jag satt de former, som av
särskilda skäl synas misstänkta (t. ex. sådana, vilkas tillvaro Hof
finner sig behöva styrka med särskilt citat).
Ur ordbildningsläran.
J) 37. Avledningsändelsen -ug är i nppsvenskan vanlig i en
jektiva, vilka "rättare" ändas p& 4g, ex. tokug, girug, oväldug,
kinkug, brokug, stackug, fläekug, JcroJcug. Detta dock blott i vissa
adjektiv, sä t. ex. endast billig, gudelig (jämte 5 andra pä 4ig) syndig,
stridig Skald. 142. Hithörande variantformer anföras ock R. 8. 345
(talformer?) i följande ord: af vig (-og, -ug), girighet (-ug-), okunnighet
(-og-), ötnnig (ytnnog); härtill kommer idoghet, idighet, idughet, där
i motsats mot förhållandet vid de föregående -og sättes i första
rnmmet (som normalform). Hof uppmanar i Skald, till att begagna
parallelformerna efter rimmens krav. Samma gäller enligt honom
om bildningen på -ot, vilken enligt Sahlstedt (1769) s. 31 "är nu
bårtlagd och wänd uti -ug såsom brokug, tokugS. Hof nämner i
ordlistan i Dial. en mängd former på -ått, ex. slarwått art. Stripett,
tokåtta art. Aperi.
§ 38. Advärb bildas dels på -a, t. ex. uppsåteliga, dageliga,
dels på -en: dagéligen. Det förra bildningssättet förekommer i
bibeln ock lagboken; det senare "lärer nu i gement tal wara
bruke-ligare eller åtminstone tiänligt att skilja dem ifrån adjectiva, såsom
vårt dageliga bröd" R. S. 358 *). — Adjektivets neutralform användes
naturligtvis ofta som adverb, t. ex. yngkeligt vulgo yngkli pro
yngk-ligen; lykkeligt, lykkligt et lykkli pro lykkligevm; lätt pro lättligenn;
flitigt pro flitligenn; sant pro sannerligenn Dial. 62. Denna typ på
4 har bildat analogier såsom: straxt (vulg.) R. S. 339; dermedetst
ib. 877; slå felt Dial. art. Ghlippa; i jånst, jämte (i jåns) i jånse,
i jånsess, Dial. 159, R. S. 344. Bure Sumlen har thesslikest s. 181.
§ 39. Beträffande substantivernas former i komposition ha vi
att efter Hof meddela följande. Han uppställer följande typer (R.
S. 360. Jfr. Dial. 43 f.): 1) vargagrop, 2) husesyn, 3) legohjon,
4) vattunbd, 5) krigsman, 6) väderqvarn. Om dessa säger han:
1) "är nu mast ur bruk undantagande i en eller annan
landsort", den förekommer dock i ändamål (-e i Hofs text R. S. 83),
mannaminne, ledamot, tålamod, handaslögder ock några få andra Dial. 44.
2) är "paullo gratior auribus illorum [Svecorum], qvamvis
neqve hese connexio per e Svecis se probet." Skald. 140 d. säger
han, att detta e är "genom de flesta dialecter brukligt" t. ex.
råderum, timmeglas, spannemål, penneknif, brännevin, andetag,
prästegård, vägelag o. s. v., men uppsvenskan har vanligen utstött det
(så även i rådrum, andtag, talsätt). — De flästa hithörande ha
*) Vgm. har en mängd advärb på -a ex. [JœUaJ tämligen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
