Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
Beckman: 1700-talets svenska.
Ijadlagsenligt övergått fr&n 1), 3) ock 4) ex. äreminne, ändenM
(jfr. ovan), tungemål jämte -o- B. S. 345; giöretnål B. S. 163 (text).
3) ock 4) förekomma blott i vissa ord ex. kyrkioordning B.
S. s. 183 r. 2 u.; tungomål (jämte -e) B. S. 345.
Anm. 1. Alla dessa äro vanligare "i offenteligit än de ilastas
gemena tal". B. S. 360.
5) ock 6) äro de vanliga ss. i nsv. Anmärkningsvärda äro
utom de nämda: ögnbleck (jfr. ögnbryn Dial. 96, 3301)), fatbur B. S.
427; läkmedell, botmeddl Dial. art. Atgiärning2); syndflod,
skuld-bref, hjonlag, tröstftdl Skald. 140; tankmärken (text) B. S. 142;
wästgiöt4yg Dial. art. Fittrå, wästgiöt-öl Dial. art. Möllska,
fast-brew Dial. art. Schöttning, karlwagnenn jämte karlewangnenn
(karla-wagnen anföres blott med bibelcitat) Dial. art. Karswangnenn.
Anm. 2. Som han själv anmärker, har Hofe egen dialekt i
större utsträckning än rspr. typerna 1 ock 2. Han kan därför ha
fallit för frestelsen att dels förklara för god svenska en eller annan
västgötsk form, dels (ock det synes troligare) att i otillbörlig
utsträckning konstruera riksspråksformer enligt analogien: former
med -e- (-a-) i västgötska motsvaras av former utan -e- (-a-) i
högsvenskan. En del av hans uppgifter synas ock något tvivelaktiga.
Anm. 3. Om wattgröt etc. se § 3 N.
Ur syntaxen.
§ 40. En egendomlig användning av numerus föreligger i
Orefwarne 0. och C. Gyllenborgar Skald. 12. — Efter
demonstrativt deny det har talspråket i regel bestämd artikel såsom i den
bibliska frasen i then tiden. Likaså thenna dagen. "Dock passar
det sig efter mitt tycke wid somliga tillfällen bätter at sätta
no-men in indefinito, hwilket grammatici böra urskilja" B. S. 367.
§ 41. Att det attributiva adjektivet saknar kasusböjning, har
anmärkts redan i formläran. (§ 32.)
§ 42. Subjektets upprepande med personligt pronomen i
sådana satser som följande är i tal brukligt Skald. 135:
Kong Carl, han gör i dag et kongligt gästabåd.
Timandra och den täcka Flora,
De ha mig båda i sit wåld.
Att utelemna det inledande relativpronominet ock säga det
förbund, jag ingått "är i rätt swänskt tal brukeligit". B. S. 364.
§ 43. Konjunktionerna styra ej konjunktiv såframt ej att, att
icke, på det B. S. 359. Tvivelsutan har Hof glömt en hel del,
t. ex. om.
f) Jämte öqnébryn (som på ena stället betecknas som västgötskt) ock
ögonbryn (ögännoryn).
2) Genom tryckfel står Atgiärning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
