Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lind: Nord. personnamn. 265
allmänna begrepp, d. v. s. de hava ingen betydelse i samma
mening som andra substantiv. Därför har man så att säga
friare händer med dem än med andra ordklasser, hos vilka
just den inneboende allmänna betydelsen utövar ett starkt
konserverande inflytande. Hastiga ock våldsamma
förändringar hos dessa senare förbjuda sig själva, emedan man
därigenom skulle råka i fara att icke vidare bliva förstådd
av sina medmänniskor, d. v. s. språket skulle icke längre
uppfylla sitt ändamål. Varje omgestaltning av sådana ord
förutsätter consensus omnium, allmän tillslutning inom
språkområdet, ock denna vinnes varken lätt äller hastigt. I fråga
om egennamnen kan däremot en dylik tillslutning betydligt
lättare åvägabringas, emedan deras område är mycket trängre.
Det inskränker sig i de flästa fall till den ifrågavarande
individens närmaste omgivning. En person som är döpt till
Teodor kan t. eks., om han själv äller någon annan så finner
för gott, utan nämnvärd svårighet få detta utbytt mot Tore
äller rent av mot Olle äller Kalle. En lokalitet, som råkat
få det mindre välklingande namnet Svinbäcken, kan i en
hastig vändning bliva omdöpt till Svanbäcken. Eksemplen äro
hämtade ur värkligheten. För några år sedan beslöto
Stockholms stadsfullmäktige, att en mängd gator, ja en hel stor
stadsdel skulle tilldelas nya namn.
Det är tydligt, att tillfälligheten ock nycken kunna hava
ett visst spelrum vid egennamnens omgestaltningar. Alt de
mera än andra ordklasser varit underkastade
dialektpåvärk-ning är väl också obestridligt. Båda delarne är det skäl att
hava i minne. Men i det stora hela har nog
språkutvecklingen även i fråga om egennamnen gått samma
lagbundenhetens vägar som i övrigt. Att de fornnordiska
personnamnen i senare tider allt mera indragits i den grammatiska
undersökningen, är enligt min mening särdeles välbetänkt ock
välbefogat. Det vore önskligt, att ortnamnen snart också
komme mera i åtanke. Även på det fältet äro helt visst rika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
