Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lind: Nord. personnamn. 271
VIII 249fl Saluir, III 419" Sàlfuer, III 486u gen. SoMrs
I 510ai Solues, m 493u dat. Soluir, I 647M Soluer, Eysteins
Jordeb. 295" ack. Sojfuir, Grettis saga 4ai gen. Sölvers. Sglve
tyckes således, alldeles som det nyss omtalade Sglva, vara
"Kurzname" av ett urspr. sammansatt namn Spl-vér, vars
senare led tydligen är densamma som i Qlvér, Hlotfvér m. fl.
Den förra leden SqI-, Sal- skulle möjligen kunna vara subst.
salr, men då man finner, att även ett sådant namn som SaU
bigrg har sidoformer med Sol- i. e. SqI- (se Islands gramm.
lit. II s. 168 ock 7118 samt Bolts Jordeb. 8027), så öppnar
sig en annan möjlighet, nämligen att vi i denna del av
namnet hava det supponerade adj. sqIt, varav Splve enligt
Kock skulle vara den svaga formen.
Men SqI- i Splbiprg kan också förklaras på en annan
väg. Vid nogare aktgivande skall man nämligen finna, att
sedan ett namnelement i förbindelse med ock under påvärkan
av ett annat undergått en äller annan modifikation, så kan
denna modifierade form stundom sprida sig till andra namn,
där dess tillvaro förefaller alldeles omotiverad ock oförklarlig.
När Sal- i sådana sammansättningar som Sglveig, Sghgr,
Sglvér genom omljud blivit SqI-, så kunde detta SqU intränga
även i andra sammansättningar med Sal-, där senare leden
icke kunnat värka omljud. Det i svenska namn vanliga -fastr
har i vissa sammansättningar blivit -vastr, ock genom detta
-vastr har sedan det enkla namnet Fäste fått biformen Väste,
som träffas även i norskan. Sedan i fornnorskan o i sådana
namn som poraldr, porlakr blivit assimilerat med den senare
ledens a, finner man par- i stället för por- även i åtskilliga
sammansättningar med por-, där senare leden har annan
vokal än a, t. eks. Tarbiorn Dipl. nor. III s. 44129, Tarkd
B. K II 64026, Tarmodh D. N. II 6797, parsten D. K III
56728. Här hava vi säkerligen också den rätta förklaringen
till de i fornnorskan allt emällanåt anträffade egendomliga
bildningarna Gulbrandr, Oulmar vid sidan av Qutfbrandr, Gu$-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
