Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Oramm. bidrag. 381
nomförts. Oberoende av huruvida gh åtföljes av
konsonan-tiskt i eller icke, skrives nämligen i de i glossaret anförda
exemplen ghy såsom fylghir B 35 pr., G. 3 bis, fylgir G. 22,
fylghin G. 29, 1, fylghia Dr. 11 pr., Dr. 11, 1, B. 34 pr.;
uighia Kr. 2, 1, Kr. 25 pr., wighia Kr. 7, 1, Kr. 13, 1,
uigkir G. 6 pr., uighis Kr. 9; sighia Kr. 2, 1, Kr. 13, 2,
Hl sighia Dr. 11 pr., sœghi R. 14, 1, R. 7, sighœr Kr. 11,
sœghær R. 7. Obs. ock t. ex. manhœlghis mal Kr. 13, 3, hælghu
dagha bardaghi ib. Däremot suœria Æ. 6, 1, Dr. 10 pr. 3
ggr, fhfia Dr. 10 pr. bis, uilia Vins. 6, 3, dylia R. 23 pr.,
byiar Dr. 11 pr., til byia Dr. 11, 1, B. 34 pr., nyia B. 11, 1,
krœuia B. 11, 1 etc, i hvilka ord man aldrig hävt gh.
Att utvecklingen gh + konsonantiskt i till j tämligen
nyligen inträtt i den dialekt, som vår ordspråks-hskr.
representerar, blir troligt även därav, att den i allmänhet
konservativa handen Se i nr 629 och 746 ändrat det av den
ursprunglige skrivaren nedskrivna deyo till deghio. Även om
Sê uttalade deyo, har han alltså ansett stavningen deghio
böra bibehållas 1).
Med den tidiga utvecklingen av gh} efterföljt av
konsonantiskt t, till ,; kan jämföras, att i negationen eighi "icke*
gh tidigt blev j mellan diftongen ei och i (Läffler i
Tidsskrift f. Fil. N. R. V, 79; jmf. ock Kock i Arkiv N. F.
VII, 139)- Övergången av gh till ,; i fsv. migh, tigh, sigh
-> nysv. samtalsspråkets nuy} däjy säj är däremot vida yngre
och beror på att slutljudande gh efter palatal vokal i rela-
*) Skrivningen for i ordspr.-hskr. i nr 525 i st. f. forgh antyder
möjligen en dialektisk förlast av gh efter r i fortis-stavelse. I relativt
oakcen-tuerad (semifortis-)stavelse har gh förlorats efter r i nysv. samtalsspråkets
fingerborr av -borgh] redan i Synonymorum libellus fingerbor.
Här ma nämnas att en stavning sådan som gœmerlik "jämmerlig"
(MB. II; ex. i Södervalls ordb.) talar för att gj- mot medeltidens slut
dialektiskt blivit j-, och detta bekräftas av stavningen giordh (i st. f. iordh) i
SD. NS. II. 438 (Vimmerby, är 1411). I en västgötsk runinskrift finner man
iorjrf i st. f. giorpi (Torin, Västergötlands runinskr. 109), men därpå kan
intet byggas, då inskriften & stenen över huvud är otydlig.
AUIY »ÖB XOftSIM VILOX.OOI XI NT FÖLJD VU. 28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
