- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Elfte Bandet. Ny följd. Sjunde Bandet. 1895 /
334

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

384 Kock: Gramm. bidrag.

Det i Skara år 1401 utfärdade dipl. nr 32 i Sv. Dipl.
N. S. har övergång y ;> i i landskildhen men annars på
normalt sätt y-ljud:. witnisbyrdh.

Även i Dipl. N. S. I nr 94 (Bitterna, år 1401)
anträffas giœldskillughan, landskildena. Detta diplom är dock
mindre bevisande, eftersom i den helt korta urkunden inga
exempel på ord med normalt kort ?/-ljud anträffas, men
omvänt flera exempel på y för normalt /-ljud.

Samtliga de anförda urkunderna förskriva sig från
Västergötland, och åtminstone i detta landskap har således
ljud-utvecklingen inträtt. Se Fsv. ljudl. II, 502 ff. om åtskilliga
andra fornvästgötska dialektdrag.

Det är dock mycket möjligt, att ljudlagen hävt större
geografisk utbredning. Härför talar i viss mån ordet enskild
i nysv. riksspråket. Detta motsvaras i fsv. av enskylder, och
ännu på 1700-talet är enskylt en vanlig form. Redan i yngre
fsv. förekommer emellertid enskilder. Växlingen enskylder :
enskilder kan förklaras av att fortis fakultativt låg på senare
eller förra kompositionsleden. Men det vore väl även
tänkbart, att, såsom Tamm: Et. ordb. snarast antar, enskilder
bildats av skild (av skifta) och utgör ett annat ord än
enskylder. Härför talar fno. einskildr "särskild", så vida ej den
här diskuterade utvecklingen y > i inträtt även i norskan.
Till införandet eller stadgandet av den nysv. formen enskild
kan för övrigt även särskild hava bidragit.

VI. Ett dlalektdra? i den heliga Birgittas, språk.

Som bekant ega vi i behåll två små utkast av sierskans
egen hand: "Uppenbarelse om kyrkans tillstånd" och "Jungfru
Marias råd och varningar rörande konung Magnus Eriksson".
De förvaras på kgl. biblioteket i Stockholm och hava
publicerats av Klemming i fjärde bandet av Birgittas
Uppenbarelser s. 177 ff. Dessutom har helt nyligen det sistnämnda
stycket offentliggjorts i det av E. Hildebrand, A. Börtzell

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:20:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1895/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free