Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Gramm. bidrag.
34S
trädde samtidigt efter vokal med fortis och efter vokal med
infortis, eftersom det som nämnt är en vanlig företeelse, att
assimilationer lättast och därför tidigast inträda i relativt
oakcentuerad ställning. Det är därför möjligt, att
utvecklingen *b(Uinanpan > Hatiitannan inträdde förr, än np
assimilerades till nn i isl. finna etc.
Emellertid efterföljde pm stundom även
komparativ-former, som på urnord. tid icke ändades på -v. Detta var särskilt
fallet med nom. sg. *batiRa} *éoteRi, Hatinö. I dylik
ställning (*batiRa pan etc.) kvarstod p- i pan.
Den i runinskrifter med den yngre runraden mötande
formen pan utgör det urnord. pan i sistnämnda ställning.
Däremot har literaturspråkens an uppstått i förbindelserna
*batisan pan etc.
Det synes som om olika avljudsstadier föreligga i isl.
an : en. I alla händelser är växlingen en : pen att förklara
som växlingen au : pan.
Så vitt jag ser, kan ej med visshet avgöras, vid hvilken
tid ljudutvecklingarna np > nn, Ip > II inträdde efter vokal
med fortis. Ljudförbindelsen Ip finnes i awlpupewan i
Tors-bjœrg8-inskriften, hvilken form troligen står i st. f.
wolpupe-waR. Enligt Bugge i Arkiv N. F. IV, 23 skulle skipaleuban på
Skärkindstenen vara att läsa skinpaleuban (-= isl. *Skinnliufr\
hvilket emellertid synes mig vara osäkert.
För en tidig assimilation av np och Ip skulle emellertid
isl. pret.-former sådana som nenta och vilta (av nrnna, villa)
kunna anses tala. I fall np blivit nn och Ip blivit // först
efter förlusten av penultimas vokal i *nanpi$ö (jmf. got.
nanpjan), *wilpiàö (jmf. got. mlpeis), så skulle man
ljud-lagsenligt fått utvecklingarna *nanpidö > *nenp&a :> *nenpa
> *nenna} samt *mlpifrö :> *wilpåa > *u?Upa > *villa; jmf.
isl. pret. kunna, jämfört med got. kunpa, och isl. pret. olla
av *wolpö. Om däremot np, Ip assimilerats före förlusten av
penultima-vokalen i *nanpicfö} *mlpiàö, så erhåller man ljud-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
