Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bråte: Anmälan.
371
här vara en förkårtning för adv. ’i\ betydande ’i stenen’ såsom
understundom i yngre runinskrifter, se Runverser 74, 217, 260.
Rörande inskriften på fonnaas-spännet råder med undantag av
ett par fall ingen ovisshet om skriftdragen, men jenom det
fbr-kårtade skrivsätt, som uppenbarligen använts, erbjuder inskriftens
tydning, som det synes, oövervinneliga svårigheter. Prof. Bugge
läser rungrupperna å spännet på följande sätt ock i följande
ård-ning: 1 glsklit, 2 wkshu, 3 igRBAgsrbse, 4 a, 5 ihspidultl ock föreslår
att detta skall utfyllas till AngilaskallcR Wakrs husingn sä
ingis-arbiske aih spindul tel, vilket han översätter: "Angelskalk Vakrs
Huskarl fra Ingesarv eier den gode Naal". Prof. Bugge betraktar
själv tydningen av grupperna 1, 2, 3 som ett försök. Att tydningen
av dessa grupper ock av inskriften i dess helhet jenom den
skarpsinnighet ock lärdom, varöver prof. Bugge förfogar, jorts så
sannolik den överhuvud synes kunna bliva, medjives järna. Men det
synes ref., att innehållet av denna inskrift åtminstone med
nuvarande jälpmedel icke är vetbart ock att densamma sålunda har
värde blått ur runologisk, icke tillika ur språkvetenskaplig
synpunkt.
Detsamma är förhållandet med runorna på
fredrikstad-brak-teaten ock froihov-figuren, av vilka icke prof. Bugge försökt någon
tydning.
I tränne ekskurser behandlas vissa punkter utförligare, som
varit av vikt för bevisningen av framställda åsikter om
inskrifternas tydning.
En ekskurs avhandlar den runa på fonnaas-spännet ock
rökstenen, som prof. Bugge translitererar med A. Prof. Bugge anser,
att A är en farm av jära-runan öck har betydelsen ä, emedan jära
å dess tid hade blivit ära. Med tjännedom om, i vilket starkt
eroende av bejynnelsejudet i runenamnet runornas judvärde står,
känn man icke neka möjligheten, att runan haft denna betydelse,
men för att bliva visshet synes denna uppfattning böra styrkas av
säkrare tydningar än de, som nu stödja densamma. En säker,
påtagligt riktig tydning känn man dåck icke kalla tålkningen av
skåäng-stenens Aleugait med *àljugr ’som er uden Lögn, som ikke
svigter’ (Arkiv VIII, 22), utan på sin höjd en sannolik; på
fonnaas-inskriften torde ännu mindre kunna byggas, ock på rökstenen, vars
sena tid för övrigt förringar dess vitsord i ena äller andra
riktningen, betyder ju A icke ä utan ä.
Den andra ekskursen, som är av stort omfång, avhandlar
runan eoh, ih ock söker uppvisa dess judvärde jenom att
uttömmande sammanställa uppgifter om dess judvärde ock namn i
handskriftliga uppteckningar, dess bruk i runinskrifter inom ock utom
norden ock andra fårskares uttalanden. Runans namn har blått
västsaks. varit eoh, äljes ih, urgerm. *ihaz med betydelsen ’idegran’.
Därmed överensstämmer bruket av runan, som blått på
ruthwell-kårset betyder palatal klanglös frikativa, men annars ett i-jud, i
norden därjämte ock e-jud, enär namnet nordiskt har varit nom.
«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
