Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wadstein: Anmälan.
375
om vilket det utkomna häftet lemnar de största ock bästa
förhoppningar, nu kunnat taga sin början.
Det utkomna häftet innehåller (frånräknat en förteckning på
subskribenterna) 11 ark, varav 4 upptagas av förord, källförteckning
(omfattande inalles ej mindre än 1933 *) skrifter) ock upplysningar
om bokens uppställning, förkortningar m. m. samt 7 av
ordbokstext. På dessa 7 ark förekomma 908 ’) uppslagsord (motsvarande
del av det förut omnämda A-häftet har endast 105 stickord a) ock
under förutsättning, att fortsättningen av ordboken kommer att
innehålla proportionsvis lika många, vilket icke synes osannolikt,
skulle arbetet, en gång färdigt, komma att upptaga det storartade
beloppet av ungefär 240000*) uppslagsord. De språkprov, som
samlats för ordboken, utgjorde redan 1893 inemot 800000 (se
Ce-derschiöld, Några meddelanden om Svenska Akademiens ordbok s.
4). Dessa siffror torde giva en föreställning om huru väldigt det
material är, på vilket detta arbete kommer att byggas, samt huru
kolossalt omfattande arbetet självt kommer att bliva.
Vad nu planen för ordboks verket beträffar, så är det ju på #
förhand givet, att, då i uppgörandet av densamma en sådan
lexi-kografiek mästare som Söderwall hävt en väsentlig del, denna
uppfyller de högsta fordringar, som på vetenskapens nuvarande
ståndpunkt på en sådan kan ställas. Ordboken är — heter det i det
provisoriska företalet — avsedd "att dels gifva en trogen bild af
det nu lefvande svenska riksspråket, dels äfVen uppvisa, huru vårt
språk utvecklats allt ifrån reformationstiden". "Af utom Sveriges
gränser förekommande svenskt språkmaterial har ordboken
medtagit den s. k. finländskans egendomliga ord och uttryckssätt, men
förbigått svensk-amerikanskans, enär denna ej är ett stadgadt
litteraturspråk av lika stor betydelse som den förstnämnda". "Af hvad
man kan kalla klass- eller kotterispråk (s. k. "slang", t. ex.
"studentspråk", "gatspråk" m. m.) anfères endast sådant, som trängt
ut till vidare kretsar eller ock ur någon viss synpunkt ansetts
märkligt". "Däremot äro särskilda yrkens, vetenskapers, konsters
o. s. v. egendomliga ord och uttryck till rätt stor utsträckning
behandlade i ordboken". "Lånord från de med svenskan
obesläktade eller fjärmare besläktade språken (t. ex. hebreiskan,
grekiskan, latinet, franskan) anföras blott i det fall, att de kunna
antagas nu för tiden vara bekanta inom något större kretsar af
personer, som erhållit s. k. allmänbildning". Ordboken har
emellertid härvid, såsom redan av det nu utkomna häftet framgår,
ingalunda satt sig för trånga gränser; även dylika låneord upptagas
nämligen i särdeles stor omfattning. "De ovanligare, blott
fackmässiga eller nu föråldrade (låneorden) förbigås; likaså hela fraser,
*) Jag lånar dessa siffror ur Hjelmqvists skrift "Om begagnandet af
Svenska Akademiens ordbok", Lund 1894.
a) Till en del beror detta på att i detta de från ieke-gennanska språk
lånade orden i allmänhet uteslutits.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
