Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376 Wadstein: Anmälan.
som i oförändrad utländsk form stundom inflickas i svenskan (t. ex.
a costi, ad acta, à jour, all riyht, fin de siècle o. d.)". Emellertid
antydes möjligheten, att ett större antal dylika uteslutna främmande
ord ock uttryck kommer att samlas i ett bihang till ordboken, ock
det vore, synes mig, mycket lämpligt att så skedde.
Till bygdemålen tages hänsyn, "såvidt de kunna tjäna till att
belysa* riksspråket". "Dessutom upptagas stundom ur dem sådana
oro, uttryck ock betydelser, som hafva allmännare spridning;
företrädesvis väljas de, som tyckas vara behöfliga för riksspråket."
Yad dialektords upptagande i ordboken av denna sistnämda grund
angår, kan anmälaren dock icke se lämpligheten eller gagnet därav.
Ty härom gäller, såsom redan den gamle praktiske lexikografen
Sahlstedt (i Nya Lärda Tidningar f. 1774 n:o 33) rörande
"Gö-thiska eller Dialectord" framhållit, att "Sådana ord antagas icke i
språk, för det de stå i en Ordbok". Vill man sprida kännedom om
ock verka för användandet av dylika ord, så vinnes det åsyftade
målet med mycket större sannolikhet, ifall man påpekar dem i en
• särskild samling, såsom t. ex. Cederschiöld gjort med en hel del
användbara ord i uppsatsen "Döda ord". I en ordbok, som i
regeln endast användes till efterslående. av ord, skulle däremot dylika
tormer försvinna, utan att folk bleve uppmärksamma på dem.
Den i ordboken använda ortogranen är densamma som i 6:te
upplagan av Akademiens ordlista; när denna upptager olika
skrivsätt, har ordb. emellertid valt det mast ljudenhga av dessa.
Efter företalet följer i ordb. den vidlyftiga källförteckningen.
Då denna enligt företalet framdeles kommer att ökas, ock det för
övrigt av ordboken synes, att denna använt även andra skrifter än
dem, som finnas upptagna i densamma (detta är fallet t. ex. med
Hofs DiaJectus vestrogothica, som citeras under abskons), så är det
möjligen överflödigt att här framhålla några skrifter, som saknas i
nämda förteckning. Jag tillåter mig dock att påpeka ett par, som
synas mig särskilt viktiga. Den ena är Arvidi Johannis T i der i
Grammatica latina, en bok som även innehåller ganska vidlyftiga
svenska ordförteckningar. Denna grammatik upplevde icke mindre
än 15 upplagor (1622—1731) ock har påtagligen använts av
flertalet av sin tids bildade svenskar; den har därför säkerligen
utövat ett icke obetydligt inflytande även på modersmålet. En annan
skrift, som saknas i källförteckningen, är det i Acta Literaria et
Scientiarum Sveciœ, Üpsaliœ 1732, intagna Specimen lexici
Suethico-Latini, det första försöket till en utförligare svensk
ordbok.
Yad nu beträffar det i ordboken använda schemat för de resp.
artiklarna, så synes detta vara följande (jfr t. ex. någon av
artiklarna abborre, abrodd, ackja, adel eller af). Ordboken upptager:
1) Ordet i nutida form; är det fråga om ett nu utdött ord
av från nysvenskan avvikande form, användes såsom stickord en
till nysvenska normaliserad form.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
