- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tolfte Bandet. Ny följd. Åttonde Bandet. 1896 /
116

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116 Wiklund: Kvänerna.

Äfven om man icke skulle få fasta någon uppmärksamhet
vid skrifningen med Aø- från år 1530, är det emellertid
därmed icke sagdt, att man utan vidare får, emot de historiska
och arkeologiska källornas fingervisningar, identifiera de gamla
kvänerna med de nynorska. Man måste nämligen observera,
att mellan de gamla kvänernas senaste säkrare historiska
uppträdande och år 1530 ligger åtminstone circa 500 år,
under hvilken tid deras namn kunde fortlefva endast genom
traditionen, hvilken beskref dem såsom ett roflystet folk,
boende någonstädes nedåt Bottniska vikens nordligaste delar.
När så karelerna fram i andra hälften af 1200-talet började
sina talrika härnadståg till norra Norge, hvarvid de just
kommo dit från ett land, gränsande till de gamla
kväntrak-terna, var det en lätt sak att identifiera eller blanda ihop
dem med de gamla kvänerna. Spår af att så skett synas ju
också i annalernas uppgifter från år 1271 äfvensom i
Flatö-boken. Den fasta finska befolkningen i nuvarande norska
Finmarken började flytta dit först i början af förra
århundradet.

Till sist må de ortnamn af otvifvelaktig finsk börd
omtalas, hvilka träffas här och där i Vesterbotten långt utom
de egentliga finntrakterna. Sådana äro t. ex. Niemisel i Råne
socken, Vittjärf i Öfver-Lule, Kallax i Neder-Lule, Manjärf
i Elfsbyn och Hortlax i Pite, bynamn, som alla anträffas redan
vid midten af 1500-talet. Dessa torde väl emellertid knappast
kunna bevisa annat än att ifrågavarande byar en gång
anlagts af finska nybyggare, som slagit sig ned här och där
bland den ursprungliga svenska befolkningen. Att sådant
icke var ovanligt, visas af förhållandena i samma trakter i
en senare tid. Sålunda voro de första nybyggare, som slogo
sig ned i de södra delarna af Lappland, finnar. Örträsks
och Gaf sele byar i Lycksele grundlades af sådana år 1674
och Noret i Åsele år 1692.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:01:04 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1896/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free