- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tolfte Bandet. Ny följd. Åttonde Bandet. 1896 /
142

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

142 Kock: Z7-omlj. i fnorskan.

oftmd i st. f. af und även i andra fno. skrifter, som, hvad
omljudet beträffar, intaga ungefär samma ståndpunkt som En
tale. Dess ofuundar återgiver därför uttalet. Skrivningen
med fu (ofuimdar, icke ofundar) tisar, att man i den i fråga
varande dialekten icke längre omedelbart kände ordets
samband med prep. af; jmf. stavningen hafua, hmrfuar etc. i
samma skrift, samt att man i fsv. ofta möter awund, auund,
awnd i st. f. afund. Sedan man glömt ordets omedelbara
samband med a/-, övergick det bilabiala ^-ljudet i af
omedelbart framför följande u till w. Härmed är att jämföra, att
enligt Noreen i Arkiv I, 163 f. och Altisl. gr.2 § 231 redan
på samnordisk ståndpunk S blev w framför u. Sedan
emellertid afund blivit awund, övergick a i detta genom rø-omljud
ljudlagsenligt till g (d. v. s. ofuund). Jag lemnar oavgjort,
om ett på dylikt sätt av S uppkommet w värkade omljud
blott på ett omedelbart föregående a, eller om omljudet
inträdde, även när a-ljudet skildes från rø-ljudet genom
mellan-stående konsonant. För övrigt är det naturligtvis tänkbart,
att vid utvecklingen a > g i awund > gwund ej blott tø, utan
även u spelat en roll. I så fall ha vi här ett kombinerat
^-omljud.

De fyra av samme man skrivna till oss komna
originaldiplomen Dipl. norv. J, 166; II, 213; III, 139; JK, 168 l)
bekräfta i huvudsak de ovan uppställda reglerna, men av dem
blir troligt, att i Ivar Klerks språk fanns ännu ett slag av
kombinerat yngre omljud, som redan uppvisats i fsv.

I III, 139 finner man allum bis, allu men tnonnurn,
liksom mofinum möter i IV, 168 och vmbodsmonnum i II, 213.
Skrivningen Bofwnd (i IV, 168), namn på det nuvarande

*) Ivar Klerk har enligt Storm: En tale s. IV även skrivit det i Norges
gi. love II, 487—91 tryckta "Grænseskjel mellem Norge og Sverige". Gränsen
upptogs under Magnus Hakonssons tid. Vi ha således här att göra med en
avskrift. Då dess språk rätt mycket avviker från språket i Ivars
ovannämnda skrifter, behandlar jag det icke här. Orsaken till avvikelserna är
naturligtvis, att han delvis följt sitt förlags språk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:20:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1896/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free