Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 Kock: Z7-omlj. i fnorskan.
früh (in gewissen formen wie: gen. ofundar und pret. ofundaSaT) ohne
starken nebenton hat vorkommen können, wird durch neunorw. formen wie
aaven, aavind, aavinda, aavena wahrscheinlich gemacht, welche eben aus
Nordhordland stammen, wo ursprünglich das Gulathing gehalten wurde.*’
Sedan heter det:
"Folgende Wörter treten im Gulath.-gesetze zuweilen mit und zuweilen
ohne umlaut auf1): fadur- 72 mal: fodur- 1 mal, hafuS- 2 m.: hofuä(-) 22
m., haf um (vb.) 11 m.: hof um 1 m., matu- 3 m.: motu- 5 m., samo 1 m.:
somo 27 m., halfum 2 m.: holfu(m) 41 m.
Diese formen stützen kräftig die oben von mir hervorgehobene
auffas-sung, dass in nicht haupttoniger silbe kein umlaut eintrete.–––––––––-
Umlaut fehlt immer bei (dem nicht komponierten) fadur, das 18 mal
erscheint".
Frånvaron av omljud i facfur såsom enkelt ord sätter
• W. i samband med akcentueringen sskr. pitr’ gr. navijQ.
I st. f. att anlita alla dessa olika och delvis mycket
komplicerade förklaringar fattar jag omljudsförhållandena i
den i fråga varande skriften på följande sätt.
Bland de 109 fallen av oomljutt a uppträder fadur
(enkelt och sammansatt) 90 ggr. Från de 610 exemplen med
tt-omljud avgår det 13 ggr mötande nokor(-)y nokot (med
w-omljud). Alltså finnes omljud 597 ggr, under det att
om-ljud saknas i ordet fatSur(-) (90 ggr) och för övrigt blott 19
ggr. Omljudet har nämligen i denna skrift Ijudlagsenligt
genomförts framför kvarstående u.
Att med W. förklara frånvaron av omljud i det enkla
fafrur på ett sätt, och i komposita med facfur- på ett helt
annat sätt, synes mig vara ytterst djärvt. Frånvaron av
omljudet i fàfrur såsom simplex och i komposita förklaras
mycket lätt genom påvärkan av nom. /afor, liksom a (i st. f.
p) lätt kan bero på analogi-inflytande i halfum (jmf. halfr,
halfan etc.), samo (jmf. sami, sama etc.), matu- (jmf. matr
etc), hafum (jmf. haf a etc). Redan W. har riktigt anmärkt,
att mano kan hava a från man. Dock skulle a (i st. f. p)
i mano och i hafum även kunna bero därpå, att orden i
satssammanhanget mycket ofta hava infortis, och i infortis-
’) Vid anförandet av- W:s ord utesluter jag hans citat och trycker
orden i följd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
