- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tolfte Bandet. Ny följd. Åttonde Bandet. 1896 /
168

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

168 Kock: ET-omlj. i fnorskan.

Detta har varit fallet t. ex. i Ivar Klerks språk (se ovan s.
143) och i diplomer från Nidaros-trakten (s. 148).

Ovisst är om även (labialiserat) l utövat likartad värkan;
jmf. s. 147, 154.

c) När a-ljudet är nasalerat och ett u står i nästa
stavelse, finnes i vissa urkunder en tendens till att låta a
övergå till p, t. ex. skammu -> skommo, handum > hondom.
Detta är fallet i t. ex. En tale (ovan s. 141);
Barlaams-saga (ovan s. 154); jmf. ock s. 147.

3. I vissa bygder har enkelt yngre w-omljud inträtt
i semifortis-stavelse, utan att inträda i fortis-stavelse, t. ex.
piodgotu men gatur, fortolum men talu. Detta är fallet t. ex.
i En tale (ovan s. 139 f.), Norges gi. love IV, 145—9 (ovan
s. 139), Farmanna logh och fragment av Frostatings-lagen efter
Cod. AM. 60 kv. (ovan s. 144 ff.).

4. Enkelt yngre w-omljud har i vissa trakter inträtt i
alla ställningar framfor kvarstående u; t. ex. gotur, dog um,
bornom. ltepresentant t. ex. Aldre Gulatingslagen i Cod. AM.
137, 4:o (ovan s. 157 f.). En dylik dialekt intager, hvad
omljudet beträffar, ett yngre utvecklingsstadium än de under
1, 2, 3 omtalade.

B. Behandlingen av långt a-ljud. Som bekant har i
isl. och fno. ett genom w-omljud av ä uppkommet p (t. ex. i
nom. ack. pl. *räfru -> rgfr, dat. pl. räfrum > rpcfom) i något
senare tid å nyo i uttalet sammanfallit med det gamla, icke
omljudda a (i t. ex. nom. sg. räcF, så att man fått nom. sg.
rad, nom. pl. rä&} dat. pl. rüüöm med samma vokal i första
stavelsen). I de allra flästa fall kunna därför de fno.
handskrifterna icke omedelbart giva upplysning om
omljudsför-hållandena för långt a-ljud. Vi ha dock all anledning
antaga, att dessa i de resp. dialekterna varit desamma som för
kort a-ljud, när intet särskilt talar däremot.

Emellertid har i sådana trakter, där kvarstående u ej
värkat enkelt omljud på ä eller ä, långt a varit underkastat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:20:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1896/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free