Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klockhoff: Tellsagan. 181
contingeret), under det att Saxo talar om ett äpple, uppsatt
på en stång (pomum quantumcunque exiguum baculo e
di-stantia superpositum).
3. Då skytten skulle skjuta, befaller han sin son att
icke röra sig åt något håll (prœcipiens, ne qua se moveat).
Denna Krants enkla framställning öfverensstämmer närmare
med Hernings þáttr: Muntu rá&inn at standa kyrr ok
skjó-tast eigi undan, Icel. S. I, s. 353, än med Saxo: Toko
ado-lescentem attentius monuit, ut œquis auribus capiteque indeflexo
quam patientissime strepitum jaculi venientis exciperet, ne levi
corporis motu efftcacissimœ artis experientiam frustraretur.
4. Konungen och de öfriga beundrade skyttens mod
(Bege cum cæteris inspectante mirantibusque fiduciam). Detta
finnes ej hos Saxo; däremot har |>idr. saga något
motsvarande (petta frœgöarskot hever lengi vppi verit oc mikitfinnz
konongenom vm hann oc allra manna er hann frœgiaztr).
Likheten mellan Krantz och f>idr. s. ligger däri, att skottet
väckte stor uppmärksamhet hos alla.
5. Därpå följer konungens fråga, för hvilket ändamål
han hade försedt sig med de två öfriga pilarne. Häri äro
Krantz och Saxo i det väsentliga lika. Däremot afvika de i
skyttens svar. Enligt Saxo säger han, att han ämnat de två
öfriga åt konungen, ifall han träifat sin son (Ut in te, inquit,
primi errorem reliquorum acumine vindicarem), enligt Krantz
hade han ämnat den andra åt konungen och sedan den tredje åt
den som först rörde sig (si me manus frustrata fuisset,
proxi-mum tu excepisses prœcordijs: et deinde qui primus se
commo-visset tertium). Såsom ofvan är nämndt, öfverensstämmer Saxo
i denna punkt med J>idr. saga och är alltså ursprungligare x).
*) Schiern jämför detta Krantz yttrande med Teils hos Etterlin
(Chro-nika von der löblichen Eydgenoszschaft, Basel 1507): Ich wolte iichs selbs
oder der ilweren ettlich nit gefeit, sunder jn mit dem pfil, so ich im gbller
hat, se tode erschossen han. Men dels är likheten ej så stor, att den icke
mycket väl kan vara tillfällig, dels finnes intet skäl att antaga, att Etterlin
känt till Krantz eller den yngre källa, hvarpa denne grundar sin framställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
