Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 Klockhoff: Tellsagan.
6. Krantz afslutar denna berättelse med följande ord:
Rex fortis uiri iushm dolorem impunitum esse iussit. Saxo
nämner intet om hvad intryck skyttens ord gjorde på
konungen. Däremot namnes i J>idr. s., att han tyckte väl om
svaret {En konungr virði pat vel firir hanom. Se ofvan sid.
175). Således synas i detta fall Krantz och |>idr. saga närma
sig hvarandra.
Dessa olikheter berättiga till den förmodan, att Krantz
grundat sin framställning utom på Saxo äfven på någon
annan källa, ehuru med den förra nära besläktad.
I nära öfverensstämmelse med Saxos och Krantz
framställning står folksagan om Henning Wulf från Wilstermarsk
i Holstein. Denne var en utmärkt skytt och hade en gång
ßkj utit ett äpple från sin ende sons hufvud, då konung
Kristian af Danmark, som på en resa for igenom trakten,
önskade att se honom och befallde honom i sin närvaro att
förnya samma handling. Henning träffade lyckligen äpplet,
men under det han sköt, hade han haft en annan pil i
munnen, och då konungen frågade honom, för hvem den
var bestämd, svarade han: för eders majestät, om jag hade
träiFat min son. ’Följden af detta svar blef, att Henning
blef förklarad fredlös, hans land förbrutet och han själf dödad
på sin flykt till Ditmarsken.
Endast i slutet afviker denna version från Saxo och
Krantz, men denna afvikelse har sin naturliga förklaring
däri, att denne Henning Wulf, hvarom sagan handlar och
som är en historisk person, just fick den ändalykt, som
namnes i sagan.
Vi återvända till Saxo. Sedan Toke hade skjutit äpplet
från sin sons hufvud, blef han snart därefter satt på ett
lika farligt prof. Sedan han vågat förklara sig jämgod med
konungen uti skidlöpning, den konst, hvarmed lapparne
ge-nomströfva de snötäckta skogarne (artis, qua Finni nivales
saltus pcragrant), tvingas han att gifva prof på sin före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
