Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
Klockhoff: Tellsagan. 187
Hemingr svarar: "Gefnar vóru mèr pær, en eigi hefir ekgöra látiä,
ok engan luning hefir ek af peim tekit". Hemingr skýtr eptir, ok
kom i knifs-heptict, ok stökk pat sundr; en örvar-oddrinn kom i
tangann. Konúngr mælti: "Lengra sktdu vit nú skjóta" ok tekr or
eina, ok var mjbk reiduligr; dregr konúngr sva bogann, at saman
pottu gänga hálsarnir. Örin kom i einn litinn kvist ok mjök mjóvan.
pá mæltu allir, at petta veri it agætasta skot. Hemingr skaut på,
ok nokkuru lengraf ok kom örvar-oddrinn i gegnum eina hnot. Icel.
S. I, s. 352 f.). Denna del af berättelsen, mera kortfattad
och antagligen ursprungligare uti Eindr. þ., vidlyftigare och
yngre uti Hem. þ., anser jag vara antydd uti sagan om Egil
uti J>idr. s. Uti hss. AB (mbr. har annorlunda) säges
nämligen, att konung Nidung först pröfvade på mångahanda
sätt, huru väl Egil kunde skjuta {Konungr let freista a
mänga vega. huersu vel Egill kunni at skiota). Det är utan
tvifvel de täflingar, som föregingo äppelskjutningen, som
härmed afses; och härigenom blir det nära sammanhanget mellan
Egil bågskyttens saga och Hemingsagan än tydligare.
Omedelbart härefter ålägger konungen skytten att skjuta
ett föremål från ett barns hufvud, i Høm. J>. hans broders,
i Eindr. þ. hans systersons. Angående förloppet i Hem. þ.
vill jag påpeka, att konungen kom på den tanken, då Hem.
hade uti skogen med sin pil träiFat en nöt. {Hemingr skaut
pá ok nokkuru lengra ok kom örvar-oddrinn t gegnum eina
hnot. petta undrutfust allir pur er hjá vóru. pá mœlti
konungr: "Nú skaltú taka hnot afrra (Flatöb. hnotina) ok leg g ja
i höfufo Birni bró&ur pinum, Icel. S. I, s. 353). Jag spårar
häri en motsvarighet hos Saxo. Då Harald fått höra talas
om Tokes skryt, att han kunde skjuta ett äpple från en
stång, befaller han honom att skjuta det från sitt barns
hufvud. Jämför äfven berättelsen från Wilstermarsk, där
konungen befaller Henning att skjuta äpplet från sonens
hufvud, emedan han hört, att denne förut gjort det. I Hem.
þ. utgöres föremålet af en nöt, i Eindr. þ. af en hneftafla
(i Flatöb. genom skriffel hnettöflu; se Fritzner, hneftafla). Då
både i J>idr. saga och hos Saxo talas om ett äpple och båda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
