Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 Nordfelt: Klockarkärlek.
förhållanden, som ha med den att göra. Ehuru ordet
sålunda vid förflyttningen till svenskan blifvit alldeles
för-vrängdt, har det dock intill den dag, som är, väl bevarat
sin ursprungliga betydelse. Märk också, i den i noten
anförda frasen, att franskan låter uttrycket åtföljas af det
reserverande epitetet "un certain", liksom svenskan säger "en viss".
Om uttrycket klockarkärlek härmed får anses klart, är
det dock något svårare att derur få fram kär som en
kloc-karkatt Det finnes flera sätt att förklara saken, och alla
förutsätta de, att det hedervärda klockareståndet i och
genom den vilseledande öfversättningen af amour de clocher
fått rykte om synnerligen passionerade känslor.
Det är mycket möjligt, att "amoureux comme un chat"
blifvit direkt öfversatt till "kär som en katt" och att
klockar-blifvit tillagdt genom en kan hända äfven på alliteration
och ljudlikhet i öfrigt beroende attraktion mellan de båda
uttrycken.
Det är vidare möjligt, att ett sådant talesätt som "kär
som en katt" uppstått alldeles själfständigt, och det skulle
då förstås ha sin förklaring i tanken på kattornas kända
brånad samt sedan ha utvecklats så som nyss blifvit antydt.
Mot båda dessa förslag kunna dock invändningar göras,
särskildt kan mot det senare andragas, att det förefaller
högst besynnerligt att i svenskan använda adjektivet kär
om djurens känslor. Jag vill därföre föreslå en tredje
förklaring såsom den mest sannolika, utgående från det antagan- ,
det, att man af klockarkärlek först bildat uttrycket kär som
en klockare. Till detta har sedan fogats katt, men hvarför?
Det finnes ju i språket en ofantlig mängd tautologiska
uttryck (t. ex. "godt och väl", "tjock och fet" etc); det
finnes ett annat slags liknande sammanställningar, som fått
namnet språkrim1) (t. ex. "löst och fast" etc), som
’) Se härom en intressant och sakrik uppsats i Ord och Bild 1894, h.
3, af Åke W:son Munthe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
