Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schuck: Bidr. tül nordisk litt.-hist. 225
i allmänhet kan det vara nog att hänvisa till Erslevs
vederläggning däraf. (Paludan-Müllers Theori om Sagnkritikens
Methode. D. hist. Tidskr. 6. R. ni.).
Hvad särskildt denna tradition beträffar, är det ganska
lätt att förklara dess uppkomst — naturligtvis utan att dess
trovärdighet därigenom kan anses vederlagd. Det fanns
nämligen samtidigt med historieskrifvaren en Saxo, hvilken
var "præpositus Roskildensis"; denne "Saxo præpositus
Roskildensis" uppträder nämligen såsom vittne i två bref från
1180 och 1183, och förmodligen är han identisk med "Saxo
præpositus Roskildensis", hvilken 1165 (eller 1161) sändes
såsom legat till Frankrike *). Denne Saxos dödsdag (icke
dödsår) finnes antecknad i Bartholinus utdrag ur den nu
förlorade Liber Daticus Roskildensis: "IV kal. Aug. ob[iit]
Saxo, hujus ecclesie prepositus".
Då emellertid Hamsford skulle återgifva dessa notiser,
kallade han utan minsta tvekan denne Saxo för "Saxo
Qram-maticus, præpositus Roskildensis", d. v. s. han kände blott en
-Saxo, och då han i Liber Daticus eller i diplomen återfann
namnet, identifierade han utan vidare prosten i Roeskilde med
den berömde historikern. Är det ej antagligt, att samma
slutledning gjorts redan före honom af alla dem, som sett
Liber Daticus Roskildensis d. v. s. alla kanikerna i
Roes-kilde? En dylik slutledning är så enkel och så naturlig,
att en medeltida forskare svårligen kan hafva undgått att
göra den. Men i så fall är det också klart, att en tradition
af denna art måste hafva uppstått i Roeskilde. Själfva
traditionen visar således intet för uppgiftens trovärdighet, och
undersökningen måste värkställas oberoende af denna.
Vi öfvergå därföre till frågan: är ändock icke —
från-sedt traditionen — denne Saxo, præpositus Roskildensis,
identisk med historieskrifvaren? Roeskildeprosten, hvilken 1165
(eller 1161) namnes såsom legat i en viktig beskickning
*) Jämf. P. Müller s. 17—18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
