Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schuck: Bidr. till nordisk litt.-hist. 227
Det förefaller knapt, att Paludan-Müller själf varit
riktigt öfvertygad om hållbarheten af dessa skäl. Att
åldersskillnaden mellan far och son kan vara 19 år, är visserligen
sant, men torde väl redan på Saxos tid hafva hört till
undantagen inom lagliga äktenskap; att åldersskillnaden äfven
i den andra generationen ej blifvit större, torde hafva varit
än sällsyntare, och för det tredje måste vi i så fall
förutsätta, att Saxo varit älste son till en älste son. Det
resultat, till hvilket vi då komma, är att Saxo redan vid 25 års
ålder varit prœpositus och legat, vidare att han varit älste
son till en man, hvilken endast varit 20 år äldre än sin son
och således född omkring 1120. För det tredje bör denne
Saxos far å sin sida hafva varit älste son till en blott tjugo
år äldre fader, hvilken således varit född omkring år 1100.
Vidare måste vi antaga, att Saxo ej menat, att farfadern
tjänat under Valdemar, medan denne var konung, utan blott
under dennes härtigtid, således i hvarje fall tidigast 1150.
Resultatet af alla dessa orimligt lyckligt sammanträffande
omständigheter blir då, att farfadern vid 50 års ålder skulle
hafva förrättat denna krigstjänst. Ty att fatta "bellici
la-bores" såsom en omskrifning för en fredlig
gårdsförvaltar-tjänst torde öfverskrida äfven den fria öfversättningens gräns.
Här gäller det blott att afväga sannolikhet mot
sannolikhet. Det är möjligt, att prosten i Roeskilde varit identisk
med hi8torieskrifvaren Saxo, men det är mycket litet
sannolikt För detta antagande tala i själfva värket blott
namnlikheten och traditionen, men traditionen är sen — den kan
ej påvisas förr än vid pass tvåhundrafemtio år efter Saxos
död — och bör gifvetvis hafva uppstått i Roeskilde, vare sig
Saxo varit prœpositus därstädes eller ej, och hvad
namnlikheten beträffar, var Saxo som det synes ett så pass vanligt
namn, att två framstående personer mycket väl samtidigt
kunna hafva burit det. Emot antagandet talar svårigheten
att förlika den ålder historieskrifvaren bör hafva haft med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
