- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tolfte Bandet. Ny följd. Åttonde Bandet. 1896 /
230

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

230 Schuck: Bidr. till nordisk litt.-hist.

Absalons nära frände, den f. d. Pariser-skolaren Petrus, for
ärkebiskopens "clericus" ’), hvilket här väl afser hofprest och
sekreterare, och en dylik ställning intog förmodligen också
Saxo vid ärkebiskopens hof. Att han kallar sig comitum
extremus, behöfver ej afse någon särskildt låg plats och kan
mycket väl skrifvas på författarblygsamhetens räkning. Med
denna plats förenade han säkerligen en annan kyrklig
befattning, hvilken fick tjäna som prebende, och ur den
synpunkten kan han mycket väl hafva varit præpositus i
Roes-kilde, ehuru det är något sannolikare, att prebendet tillhört
ärkebiskopens eget stift.

Att så varit, styrkes möjligen af en annan omständighet.
I sin historia omtalar nämligen Sven Aagesen Saxo med
orden "contubernalis meus". Att Sven varit klerk, är
tydligt2), och contubernalis torde väl knappt kunna öfversättas
med annat än "samboende" d. v. s. kanik vid samma kapitel;
de s. k. seculära kanikerna bodde ju som bekant tillsammans
och åto vid samma bord. Denna tolkning af frasen är
visserligen långt ifrån säker, ty måhända kan Sven Aagesen
hafva afsett, att båda tillhört Absalons hofstat, och möjligen
har Paludan-Müller rätt, då han återgifver ordet med
"tältkamrat" 3), men den förstnämda tolkningen, som i och för
sig är sannolikare, styrkes ytterligare däraf, att vissa
sannolikhetsskäl tala för att Sven Aagesen varit kanik i Lund.

*) Dipl. Suec. I s. 110.

’) Rosenberg (II, 817) antager visserligen att han varit lekman, men
den tidens latinska skriftställare voro tydligen klerker.

*) Paludan-Mullers tolkning har det klassiska språkbruket for sig,
ehuru contubernales äfven i det klassiska latinet i öfverförd bemärkelse
an-vändes for att beteckna kamrater, boende i samma hus. Ofvers&ttningen
"tältkamrat" blir dock, synes det mig, nästan identisk med "krigskamrat"
och en dylik krigisk titel kan svårligen en kyrkans man hafva användt, i
synnerhet ej då det är frågan — såsom här — om literära idrotter. Om
Sven Aagesen och Saxo deltogo i Absalons krigståg, kan detta väl dock
blott hafva varit tillfälligt, och därför kunde de väl ock blott tillfälligtvis
hafva varit värkliga "tältkamrater".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:20:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1896/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free